Pirates of the Caribbean - Salazar's Revenge

 
Kommer aldrig att glömma när jag såg den första Pirates of the Caribbean filmen, The Curse of the Black Pearl, för första gången. Jag gick i lågstadiet och vi hade sleepover hos en kompis tillsammans med några tjejer från klassen. Vi hade föräldrafritt, och skulle göra något så vilt som att se en K11 film, fast alla inte ens hade fyllt elva ännu. Ve och fasa! Hur som helst, vi släckte lamporna, tände några ljus, plockade fram våra godispåsar och satte på filmen. Redan under första halvtimmen ångrade jag mig och ville hem - hade typ aldrig tidigare sett något lika skrämmande som de äckliga sjörövarspökena. Tror vi alla kände ganska samma sak, vi var nämligen så uppslukade av filmen att vi inte ens märkte att en krukväxt hade tagit eld av ett ljus och börjat brinna. Liiiite mer dramatisk kväll än vi hade trott att den skulle bli, när vi malligt släckte lamporna, tände ljusen och skulle se skrämmande fim utan vuxna. 
 
Hur som helst, efter den kvällen fick jag ändå för mig att Pirates of the Caribbean var min favoritfilm (säkert mest för att det kändes coolt att svara "Pirates of the Caribbean när någon frågade vad ens favoritfilm var :D), och när uppföljaren, Dead Man's Chest, kom ut några år senare, skulle jag förstås se den också. Minns att jag ändå inte tyckte den var så bra, och när jag ytterligare några år senare såg At World's end på bio och tyckte att tiden gick så långsamt att jag trodde den aldrig skulle ta slut, svalnade mitt Pirates intresse rejält. Fyran, On Stranger Tides, tror jag jag aldrig såg, men när Emppu och Ira för en tid sen frågade om jag ville komma och se den nyaste Pirates filmen, Salazar's Revenge på bio, tänkte jag att jag för gamla goda tiders skull, kunde hänga med.
 
Hade trott att jag inte alls skulle hänga med i filmen längre när jag ändå hade haft så många års paus från allt som heter Pirates of the Caribbean, men i samma sekund som mr Jack Sparrow visade sig på bioduken, kom alla minnen sakta men säkert tllbaka. Plötsligt kom jag ihåg förbannelsen, vad som hänt med Will Turner och hur de tidigare filmerna slutat, och att Jack Sparrow faktiskt var ganska rolig. Plötsligt märkte jag att jag skrattade högt med jämna mellanrum, samidigt som jag tyckte filmen var nästan olidligt spännande i nästa sekund. Plötsligt insåg jag att jag faktiskt tyckte filmen var riktigt bra, och plötsligt kom jag ihåg varför jag en gång i tiderna gillat serien så mycket. Och plötsligt, plötsligt hade lite mer än två timmar passerat, och jag satt och höll tillbaka tårarna i slutet av filmen. Jag som hade trott att jag inte skulle bry mig ett dugg om filmen, märkte plötsligt hur lycklig jag blev över hur fint slut allting fick. 
 
& Plötsligt får jag lite ålderskris när jag skriver det här och inser att det är 15 år (fatta, femton!!!) sedan jag såg den första filmen, men nåja, vi ska inte fokusera på det nu. Säger istället, att om ni också följt med Pirates of the Caribbean genom åren, så ska ni gå och se denna film, även om ni skulle känna att ni har tröttnat och inte längre bryr er eller riktigt minns vad filmerna handlar om. Lovar, det är värt det. Till och med Emppen tänkte fälla några tårar i slutet, och det, mina damer och herrar, händer inte ofta. 



Fy vad trött jag är på alla dessa Pirates filmer. Den första var OK. Whaoo var det 15 år sedan, grymt tiden försvinner.
Jag är 67 och Ulf Lundell sjunger i en låt 67, 67 var har du tagit vägen nu

Svar: Ja men nu känner jag också att det verkligen räcker med Pirates filmer :D
Daniela Skoglund

Lille John


Jag har alltid haft en teori om varför den första Pirates-filmen blev så lyckad: Den hade en förhållandevis enkel handling.
Zombiepirater försöker lyfta en förbannelse och kidnappar en guvernörs-dotter som Will och Jack ska rädda.

Tvåan, oh lord.....
Jack har sålt sin själ till en spök-pirat-grej med tentakler i fejset och lyckas tjata till sig att han fixar 100 själar till denne kapten, så inte kaptenen ska ta Jacks själ, SAMTIDIGT som han ska leta efter en nyckel till en kista som innehåller kapten Tentakelfaces hjärta, samtidigt som Will & Elizabeth jagas för att de hjälpte jack fly. Och så visar det sig att Wills farsa lever ombord på den flygande holländaren, så han ska de rädda. Och SHOCK i slutet: Barbossa från ettan lever! (Good lord, vad jag hade lust att stå upp och skrika "BULLSHIT!" i biosalongen då han kom stövlande nedför trappan)

Och trean är en enda röra! Alla går bakom ryggen på varandra vid flera tillfällen, intrigen tar flera vändningar och slutligen förtjänar ALLA att dödas, i mitt tycke, en massa saker i universumet får knappt någon förklaring (som t.ex juttun om att Jack blev uppkäkad av en bläckfisk och befinner sig nu i en öken som han kan ta sig ur om han vänder skeppet upp och ner när solen går ner).... Jag såg inte trean på bio för jag var så sur på tvåan, istället såg jag den på TV och insåg att jag inte har missat något....

Kan inte vi bara få en film som handlar om pirater som gör PIRAT-saker, som... jag veet inte, gräver efter SKATTER, bråkar med engelsmännen och fransmännen, plundrar skepp och städer, kanske ha någon hollywood-voodoo magi (Nej, tentakelface räknas int)...
Kan int Jack bara leta efter någon *censur* skatt?!

Svar: Jo alltså tvåan och trean var nog heeelt för röriga...
Daniela Skoglund

Linn


Haha! Var det den filmen vi såg då!? Jag minns bara krukväxt incidenten, kommer ihåg att mitt hår fattade eld då vi slängde vatten på och lågan flammade upp för att stearinet som brann reagerade med vattnet av någon konstig orsak !:D

Svar: Ja haha!! Men brann ditt hår också?!?! Shit, det kom jag inte ihåg :O
Daniela Skoglund

Jag tycker också om Pirates of caribbean och var och se den i maj som 3D och gillade sista filmen jätte mycket :)

Svar: Ja den var bra! :)
Daniela Skoglund





Namn:

E-mail (publiceras ej):

Blogg:













Nominerad till Årets blogg & Årets personliga blogg på Galan -16. Framröstad till Årets blivande stjärnskott hos blogg.se -17. Skrivs av en 25-årig färgstark finlandssvensk Helsingfors- och Vasabo, som kännetecknas av långt blondt hår och ett högt skratt. Varmt välkommen till Danielas Dagbok, i denna blogg finns det inte brist på någonting!

Kontakt: daniela.skoglund@gmail.com


Senaste inläggen

Födelsedagsveckoslutet
Mina födelsedagsfiranden genom åren
Fem minidrömmar på min bucket list
Recenserar (och tävlar ut) värmeverktyg från Lyko
Hur träffar man nya människor och var hittar man nya vänner?



Kategorier

Allmänt · Bloggrelaterat · Fest · Filmer & serier · Foton · Frågor & listor · Kärlek . Mat · Musik · Outfits · Resor · Samarbeten & tips · Shopping · Skola & jobb · Text & åsikter · Träning . Veckoslut



Arkiv

2018
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2017
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2016
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2015
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2014
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2013
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2012
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2011
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2010
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2009
06 · 07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12