Att använda cp som skällsord

"Du är nog ett sånt jävla cp!", hör jag ett barn utbrista på skolgården åt ett annat barn som nyss snott hens hopprep, och nu springer iväg med det. Samtidigt traskar jag åt motsatt håll, mot skolans ingång och utrymmet där ett barn som faktiskt lider av en cp-skada väntar på mig. Korgen jag bär på armen innehåller allt från ett pussel och en tyngd till en balansdyna och några ärtpåsar - vi ska fokusera på balans och armstyrka under vår fysioterapitimme idag, har jag tänkt. Något hopprep har jag dock inte med mig, inte för att jag inte hade kunnat använda det ifall jag tagit med ett, utan helt för att jag inte tänkte på det, bara. Kanske lika bra så, ifall barnet skulle råka vara på bushumör, skulle nämligen hen också säkert gladeligen sno hopprepet av mig och springa iväg med det.. Antagligen så snabbt att jag skulle ha problem att hänga med, dessutom. 
 
Fast... hur skulle det vara möjligt, kanske ni tänker nu? Hur skulle cp-skadade som rör sig så konstigt och bara har underliga ljud för sig kunna springa, hoppa eller ens förstå vad ett hopprep är?  Cp:n förstår väl ingenting...? Och sitter de inte i rullstol också?
 
Bildkälla: Pixabay
 
Vi kan säga så här: skulle du blunda och lyssna på en grupp bestående av tio människor varav en är cp-skadad, skulle du knappast på basis av rösterna kunna avgöra vem av dem som är den cp-skadade. Skulle du öppna ögonen och se dem medan de pratar, skulle du knappast ännu heller kunna avgöra vem av dem den cp-skadade är. Skulle alla tio stiga upp skulle du fortfarande kunna vara helt ovetande om vem av dem som bär på cp-skada, och skulle alla springa iväg, är det fortfarande möjligt att du inte skulle kunna avgöra vem den cp-skadade i gruppen är. Åtminstone inte enligt mina erfarenheter av cp-skadade jag träffat på under min studietid i skolan, under mina praktikperioder och i arbetslivet som fysioterapeut.
 
CP = CEREBRAL PARES. 
 
CP är en förtkortning av Cerebral pares; Cerebral står för hjärnan och pares står i princip för påverkad rörelseförmåga. Enkelt sagt kan man alltså förklara CP som en skada i hjärnan som påverkar rörelserna. Skadan kan uppstå redan hos ett foster i magen, men även under förlossning och efter förlossning i ung ålder. Hur mycket skadan sedan sist och slutligen påverkar rörelserna och den fysiska funktionsförmågan har helt att göra med var i hjärnan den inträffar och hur stor skadan är, men ofta kan cp-skadade leva ett helt "vanligt" liv och gå i skola, ha hobbyn, flytta hemifrån, skaffa jobb, och så vidare. 
 
Visst finns det cp-skadade som sitter i rullstol, visst finns det cp-skadade som har otydligt tal och visst finns det cp-skadade som är drabbade av ofrivilliga rörelser, men det finns också cp-skadade vars största symptom kan vara lite stelhet i ena armen eller lindriga svårigheter med balansen. Cp är alltså ett himla brett begrepp, men det som cp-skadade har gemensamt, är att de har en motorisk sjukdom (folk med ren cp-skada är alltså precis lika intellektuella som vem som helst) och att de blivit drabbade i ung ålder och inte kan bli av med sin skada, oavsett om det gäller en rullstolsbunden person med ofrivilliga rörelser och talsvårigheter, eller en person som har lite stelhet i armen och problem med balansen, beror det alltså på en hjärnskada som uppstått i tidig ålder, och inte går att bota.
 
Bildkälla: Pixabay
 
Under mina år som fysioterapistuderande och utexaminerad fysioterapeut har jag träffat x antal cp-skadade. Jag har träffat cp-skadade som varit glada. Frustrerade. Motiverade. Trevliga. Smarta. Trötta. Ateltiska. Glada. Precis som alla andra vanliga människor också är/kan vara. En av de få sakerna cp:na jag träffat haft gemensamt är att alla varit väldigt olika, och att faktiskt ingen av dem varit jävliga, ni vet, så där som vissa vuxna människor kan vara, som tycker det är okej att använda ordet cp som skällsord. Sedan snappar barnen upp det, och står plötsligt och kallar varandra för "jävla cp:n" på skolgården, för att uttrycka misstycke när någon snor deras hopprep.
 
Jag tror att det råder en massa okunskap om vad en cp-skada egentligen är, och att folk drar paralleller mellan att vara cp-skadad och dum/korkad, och därför tycker det är okej att kalla någon som blir försenad, någon som råkar säga något dumt eller någon som betett sig dåligt för cp. Det folk nog inte tänker på, är att personen du kallar för cp "på skämt", egentligen faktiskt kan vara cp-skadad, utan att du vet om det. För vet ni - cp-skadade kan också komma för sent till ett möte. De kan också råka säga något dumt. De kan också bete sig dåligt. De kan också sno ett hopprep av sina kompisar. Men, och här kommer ett viktigt men - det beror INTE på att de är cp-skadade, utan det beror på att de är människor, och människor gör så ibland. Cp-skada eller ej. 
 
Så, nästa gång ni tänker öppna munnen och låta de två bokstäverna slinka ut i syftet att såra någon eller antyda att någon är korkad, stanna upp, tänk efter och kom fram till det enda rätta beslutet att svälja ner bokstäverna igen. En cp-skada behöver inte vara märkvärdigare än din migrän, din astma, din allergi eller din atopiska hud, och inte går folk omkring och kallar dig för "jävla migränare", "jävla astmatiker", "jävla allergiker" eller "jävla atopiker" på grund av din diagnos heller.
 
 
& Avslutningsvis ännu några Youtubeklipp jag varmt kan rekommendera. Se och lär.
 
H. En, som är fruktansvärt trött på att hennes klienters diagnoser används som skällsord 
 
P.s. Och ännu en påminnelse om röstningen som pågår på blogg.se just nu. Jag är nominerad i kategorin "Årets blivande stjärnskott", så ifall ni gillar min blogg, glömmer ni väl inte att gå in och rösta på Danielas Dagbok här. Inte många dagar kvar nu!!




Jag skrev under

Egentligen hade jag tänkt publicera ett helt annat inlägg idag, men konstaterade sen att det enda rätta att blogga om denna dag, den 29.11.2017, ju nog är #dammenbrister.
 
bildkälla: astra.fi
 
Över 800 historier av finlandssvenska kvinnors erfarenheter kring sexuella trakasserier har publicerats (läs här), och över 6000 underskrifter av finlandssvenska kvinnor som vägrar låta det fortsätta så här, har samlats in. Jag var en av dem som skrev under, för jag är en av dem som vägrar. Och kanske för första gången någonsin, känns de där orden "jag vägrar låta det fortsätta så här", som att de kanske har någon verkan. Som att det kanske faktiskt vänder nu. Som att jag kanske, kanske inte behöver samla på mig fler historier att lägga till på #metoo listan. Kanske är det naivt att tänka så, att sexuella trakasserierna skulle ta slut i svenskfinland sådär bara, men nu vet jag åtminstone att jag har flera tusen kvinnor som backar mig, ifall något skulle hända i fortsättningen. Hoppeligen sker även konkreta förändringar i form av strängare straff kring sexuella trakasserier, och hoppeligen blir även tröskeln lägre att anmäla övergrepp från och med nu.
 
Bra jobbat Astra-kvinnor, det ni gjort är både viktigt och beundransvärt. Det som fattades var någon som verkligen tog tag i saken, och det gjorde ni - så där satt den, eller rättare sagt, där brast den.




Om gången jag vann ett par glasögonbågar!

Tror jag aldrig har vunnit något förr. Eller jo, kanske typ fem euro på någon en skraplott, men överlag har jag alltid haft otroligt  dålig tur i allt från lotterier till spel - jag är liksom alltid den som drar den kortaste stickan. När jag för några veckor sen gick på ett glasögonevent och deltog i tävlingen om ett par valfria bågar av märket Andy Wolf, var förhoppningarna således inte särskilt höga, speciellt inte eftersom jag verkligen skulle ha behövt nya glasögonbågar - på grund av det kändes oddsen för att vinna ännu mindre. Så, dröm om min förvåning, när jag ca en vecka senare blev taggad i en post på Instagram, där de meddelade att JAG VAR EN AV DEM SOM VUNNIT. Kunde fasen inte tro mina ögon (med tanke på hur gamla mina nuvarande glasögon är hade det inte varit helt konstigt om jag sett fel), men visst fick jag några dagar senare gå in till Wasaborg Syncenter, och fritt välja mellan deras Andy Wolf glasögonbågar (egentligen vann jag ett par valfria Andy Wolf solglasögon, men jag frågade ifall jag fick välja ett par bågar istället eftersom behovet av sådana var mycket större, och det gick bra). Vilken otrolig lyx. 
 
 
Att välja nya bågar var ändå lättare sagt än gjort. Jag brukar sällan ha beslutsångest utan har oftast på klart vad jag gillar och vad jag inte gillar, och när jag shoppar brukar jag direkt känna om jag vill ha ett visst plagg eller inte. Nå, detta gällde tydligen inte glasögon, för huhhu vad svårt det var att välja mellan alla snygga bågar!! Efter en halv timme hade jag lyckats plocka fram de fyra finalisterna på bilden, men stod seriöst i en halv timme till och bara tog på dem och av dem i tur och ordning, och funderade på hur i hela fridens namn jag skulle välja. Sist och slutligen hade jag valt ut två finalister, och då fick jag ta hjälp av en expert för att kunna ta beslutet. Älskade verkligen båda bågarna, men när jag äntligen gjorde mitt val, kändes det rätt och jag var SÅ nöjd och glad. Kan inte fatta att jag, efter närmare tio år med samma glasögon, nu äntligen ska få nya?! Så otroligt taggad! Dock väntar ju först en synundersökning idag och så ska linserna installeras, men sen så
 
 
Tills dess kan vi köra lite gissningslek, tycker jag!  Så, vilket par tror ni det blev? Nummer ett, två, tre eller fyra? Vill ni berätta hur ni tänkte får ni väldigt gärna slänga in en motivering också, skulle vara väääääldigt intressant att läsa om era teorier :D Så, dags att kolla hur bra ni läsare känner mig - vilka glasögon tror kommer dyka upp på min näsa, och varför?  Som en liten morot kan vi väl komma överens om att jag slänger in en länk åt dem som gissar rätt (ifall någon gissar rätt, det vill säga) (och ifall den/de som gissar rätt har en blogg, det vill säga) i inlägget där jag sedan presenterar mina nya brillz!
 
P.s. Ni glömmer väl inte att också gå in och rösta på mig till "Årets blivande stjärnskott" här!







Nominerad till Årets blogg & Årets personliga blogg 2016. Skrivs av en 24-årig färgstark finlandssvensk Helsingforsbo, som kännetecknas av långt blont hår och ett leende på läpparna. Varmt välkommen till Danielas Dagbok, i denna blogg finns det inte brist på någonting!

Kontakt: daniela.skoglund@gmail.com


Senaste inläggen

Att använda cp som skällsord
Jag skrev under
Om gången jag vann ett par glasögonbågar!



Kategorier

Allmänt · Bloggrelaterat · Fest · Filmer & serier · Foton · Frågor & listor · Kärlek · Musik · Outfits · Resor · Samarbeten & tips · Shopping · Skola & jobb · Text & åsikter · Träning



Arkiv

2018
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2017
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2016
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2015
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2014
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2013
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2012
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2011
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2010
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2009
06 · 07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12









bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar