En av de obehagligaste filmerna jag någonsin sett

"Nu e de nog länge sen vi såg en skräckfilm!", sa Niko när han hälsade på i Vasa för något veckoslut sen.
 
"Det beror på att jag alltid mår och sover dåligt i flera veckor efteråt", påminde jag.
 
"Sant... men jag hörde om en skräckfilm i radion som de sa var mer spännande än skrämmande", fortsatte Niko.
 
"E de en thriller eller en skräckfilm då? För ren skräckfilm vägrar jag se", svarade jag.
 
"De e en blandning... Snälla Danne! Den ha fått jättebra betyg på IMDb!", försökte Niko övertala.
 
"Nå kör till då... Men du får sen sen trösta mig om jag börjar drömma mardrömmar", sa jag.
 
"Deal!", sa Niko, och knäppte på filmen Split. 
 
 
 
Handlingen kickade igång så gott som direkt, då en man kidnappade tre unga tjejer och låste in dem. "Om det här är en typisk galen-man-kidnappar-unga-personer-och-torterar-dem-tills-de-dör klarar jag inte av att se den", tänkte jag direkt, men det visade sig att Split inte var en sådan film. Inte en typisk sådan, i alla fall. Kidnapparen hade nämligen flera olika personligheter, och bara en av dessa personligheter var den-galna-kidnappar-mannen. Ibland betedde han sig som ett litet barn, ibland betedde han sig som en kvinna och ibland som en galen mördare, och ja, som ni säkert kan räkna ut på egen hand, så gick filmen långt ut på att tjejerna försökte rymma alltid när de "snällare" personligheterna visade sig, och överleva alltid när mördar-personligheten visade sig.
 
Kan inte säga att filmen inte skulle ha varit obehaglig eller skrämmande, men kan faktiskt hålla med om att den var mest spännande. I alla fall den första timmen. När ca en timme och femton minuter passerat minns jag att jag ännu tänkte "bara det fortsätter så här och den slutar bra hade Niko faktiskt rätt för en gångs skull!", mennnnn sen fick jag nog en gång för alla lära mig att jag bara borde hålla mig långt ifrån alla filmer som ens nästan kategoriseras som horror. Handlingen blev nämligen hemskare och mer obehaglig för varje minut som gick, och den sista halvtimmen fick jag nog minsann ångra att jag gått med på att se den. En av scenerna i slutet var så himla äcklig och hemsk att jag nog kommer ha den på näthinnan resten av livet, och själva slutet var nu verkligen inte som jag hoppats heller. 
 
Om Niko sedan tröstade mig när jag drömde typ tio hemska drömmar natten efter? Nix, han sov sött så sött och hade nog inte vaknat ens om tio elefanter klampat in i rummet. Om jag kan rekommendera den här filmen? Nå kanske åt dig som gillar psykologiska thrillers och skräckfilmer. Och kanske åt dig som gillar thrillers, om du stänger av filmen efter en timme och femton minuter och hittar på ett eget lyckligt slut åt den =) Annars, håll dig långt borta från den. Låååångt lååååångt borta. Mvh en som blev tvungen att sova med mamma natten efter att Niko åkt hem, eftersom hon inte vågade sova ensam...
 
P.s. Under dessa underbara jullovsdagar i Helsingfors har jag redan hunnit se två filmer som var betydligt mer i min smak än denna, så håll utkik efter de recensionerna! Kommer inom kort.



Jag såg Split under en flygresa, ångrade det så mycket haha! Så satt man där fast i flygstolen ett bra tag bara. Men väldigt spännande film ändå, tycker skådespelarinsatserna var helt otroliga :)

Svar: Nej fy!!! 😳 Och visst, det kan jag absolut hålla med om, men tänker ändå aldrig mer se den 😂
Daniela Skoglund

E


Tycker det är väldigt bra att du tipsar om nya filmer med jämna mellanrum! :) men om man får komma med ett litet önskemål skulle jag helst inte vilja läsa hur filmerna slutar (lyckligt, ledsamt, annorlunda o.s.v.) eftersom att man säkert kan gissa sig till slutet någongång i mitten av filmen då och blir lite snuvad på konfekten så att säga. Tack!

Svar: Ah okej, det har jag inte ens tänkt på! Tack för feedback :)
Daniela Skoglund





Namn:

E-mail (publiceras ej):

Blogg:













Nominerad till Årets blogg & Årets personliga blogg på Galan -16. Framröstad till Årets blivande stjärnskott hos blogg.se -17. Skrivs av en 25-årig färgstark finlandssvensk Helsingfors- och Vasabo, som kännetecknas av långt blondt hår och ett högt skratt. Varmt välkommen till Danielas Dagbok, i denna blogg finns det inte brist på någonting!

Kontakt: daniela.skoglund@gmail.com


Senaste inläggen

Julig bloggträff i Helsingfors
Åbo, Redi, bio, gym, fest och bloggträff
8-års dagen till ära - 8 konstiga saker vi gör som par
Firar på hemlig destination
Poddarna jag lyssnar på



Kategorier

Allmänt · Bloggrelaterat · Fest · Filmer & serier · Foton · Frågor & listor · Kärlek . Mat · Musik · Outfits · Resor · Samarbeten & tips · Shopping · Skola & jobb · Text & åsikter · Träning . Veckoslut



Arkiv

2018
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2017
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2016
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2015
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2014
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2013
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2012
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2011
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2010
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2009
06 · 07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12