Mina sista dagar i Helsingfors

Första dagen på nya jobbet idag, iiks. Medan jag högst antagligen för tillfället blir överöst med information, tänkte jag att ni kunde få ta en titt på vad mina sista dagar i Helsingfors innehöll. Där och då ville jag ju lägga tiden på annat än att blogga om vad jag gjorde, vilket säkert är förståeligt, men, några bilder blev ändå knäppta, så här kommer en throwback till förra veckans torsdag-söndag:
 
 
På torsdag kväll efter att jag packat upp från Paris och packat ner till Vasa, åkte jag till Esbo för att hänga med Oona. När jag väl kom fram möttes jag av en Oona som i full fart höll på att tillreda tortillas, och när jag frågade hur jag kunde hjälpa till fick jag bara ett glas vitt vin i handen med ordern "Sitt! Jag fixar, nu ska du bara ta det lugnt". Om det berodde på att hon ville vara snäll eller om hon bara var rädd för att jag skulle förstöra maten är oklart, men jag lydde snällt och satte mig ner med vinglaset. Snart var maten färdig, och sen åt, pratade och bara hängde vi i flera timmar. Att hinna hänga med Oona före jag åkte var jätteviktigt för mig (och hoppeligen för henne också), så jag är jätteglad över att vi fick det att passa. En jättefin och minnesvärd kväll fylld av bra diskussioner 
 
 
På fredag morgon fick jag kicka igång min sista hela dag i Helsingfors på bästa möjliga sätt, nämligen genom att gästa Radio X3M och Prillan! Pratade om lite dittan och dattan, och det var precis lika roligt som förra gången jag var där och fredagssnackade. Dock känner jag att jag kanske inte varit mitt bästa jag de två gångerna jag varit där, med tanke på att jag förra gången hade värsta jetlag:en och den här gången naturligtvis var ganska ledsen, men det kändes ändå jättekul att de ville ha med mig en gång till! Så, Prillan, om du läser det här (hon nämnde att hon läser min blogg ibland, jeeee): Taccckkk för att jag fick vara med igen, det var skoj!
 
 
Efter att jag lämnade Yle räknade jag ut att jag hade ca tolv vakna timmar kvar i Helsingfors, så i väntan på att Niko skulle sluta jobbet åkte jag via min kära förförra arbetsplats för att säga hejdå åt mina kära föreföredetta kollegor, och sen åkte jag till mitt kära gym för att ta ut alla känslor på ett bodypump-pass. Sen kom Niko hem och frågade vad jag ville göra, och jag svarade att jag ville åka in till stan en sväng. Sagt och gjort, så for vi in till centrum och traskade runt en stund, medan jag i mitt huvud tog farväl av alla platser (jösses vad dramatisk jag låter nu, men nåja, det var ju faktiskt det jag gjorde).  
 
 
När vi rörde oss mot Alexandersgatan svängde jag in till & Other Stories, och bestämde mig för att ge örhängena jag kikat på så många gånger i hejdå-present åt mig själv. Femton eurosar fattigare och ett par örhängen rikare fortsatte vi mot Lönnrotsgatan och....
 
 
...ett fullproppat Naughty Brgr! Jag hade aldrig varit dit förr men Niko övertygade mig om att jag skulle gilla stället, och det gjorde jag också. Dock var där så himla mycket folk att vi bestämde oss för att ta med maten hem istället för att äta där, och det visade sig vara ett riktigt bra val. Att ligga i soffan i Nikos famn och mumsa på batatfranskisar framför Vain Elämää, var nämligen ett riktigt bra avslut på min sista, hela Helsingforsdag. För en stund lyckades vi nästan glömma alla flytt-tankar, och istället helt som vanligt sitta och kommentera avsnittet och skratta med (okej, ibland åt, också) deltagarna. När vi sen skulle sova blev det nog en lite större gråtfest, men, tycker ändå att endast ett gråtutbrott för hela fredagen, sist och slutligen var ett ganska bra saldo. 
 
 
På söndagen steg jag upp tidigt, försäkrade mig om att pappsen inte hade missat bussen, och packade sen det sista. 11-tiden åkte jag in till stan eftersom jag skulle på hejdå-brunch med flickorna, och mycket riktigt möttes jag av Emppu, Ira och Maria vid SIS Deli på Kalevagatan halv tolv. Vi brunchade i ungefär en timme och försökte mest hålla samtalsämnena till glada saker, men när pappa ringde och meddelade att bussen hade anlänt till Kampen, var det nog inte långt till tårarna när vi skulle säga hejdå. Mina fina, fina vänner ♥ Kommer sakna dem så himla mycket. 
 
 
När jag skulle gå överräckte Maria en liten påse åt mig, innehållandes två chokoplattor och det här kortet. "Du kommer nog att lämna ett så stort tomrum i mångas liv här, men samtidigt är jag säker på att det i Vasa finns samma tomrum som bara väntar på att du ska fylla det", stod det bland annat på baksidan. Gissa om jag bölade eller om jag bölade när jag läste?
 
 
Sen hämtade jag pappa från busstationen (ja, han hade tagit tidigaste morgonbussen från Vasa till Helsingfors, bara för att jag skulle slippa köra upp till Österbotten ensam. Har jag nämnt att jag har världens bästa föräldrar?), och då var det nog slut på gråten :'D När han klev in i bilen frågade jag nämligen om han hade kunnat sova på bussen, och han svarade nöjt att han sov gott hela vägen. "Hur är det möjligt?" frågade jag, och då fiskade han med ett stort flin upp hörlurarna på bilden ur sin väska och sa att personen som satt bredvid nog tittade lite konstigt på honom, men att hörlurarna minsann skötte sin uppgift. Alltså jag kunde ej FÖRSTÅ att han på fullaste allvar har suttit med de där på huvudet hela bussresan från Vasa till Helsingfors bara för att få sova ifred, tänkte dö av skratt :D :D :D Nu vet ni varifrån jag ärvt min no shame attityd, ifall ni någonsin undrat.
 
Hur som helst, sen for vi till lägenheten efter alla mina saker, och när vi burit allt till bilen, väntade det svåraste av allt; att säga hejdå åt Niko. Tänker ej gå in på några detaljer om hur jobbigt det var, men, när det var avklarat, var också mina sista Helsingforsdagar slut. Och det, mina damer och herrar, var historian om min sista tid som Helsingforsbo, och jag har redan påbörjat nedräkningen till när jag återförenas med staden och människorna nästa gång - tolv dagar kvar, sen ses vi igen!



Jenn - forever abroad

Fint inlägg. Och alltså HAHA, vilken underbar pappa!! Kunde inte låta bli att skratta åt den storyn alltså. Himla omtänksamt att åka ner också bara för att kunna bila upp med dig sen :)

Svar: Tack! :) Och haha jaaa, visst!
Daniela Skoglund

Jarina

Alltså hahahaaa din pappa! :'D

Svar: :DD
Daniela Skoglund





Namn:

E-mail (publiceras ej):

Blogg:













Nominerad till Årets blogg & Årets personliga blogg 2016. Skrivs av en 24-årig färgstark finlandssvensk Helsingforsbo, som kännetecknas av långt blont hår och ett leende på läpparna. Varmt välkommen till Danielas Dagbok, i denna blogg finns det inte brist på någonting!

Kontakt: daniela.skoglund@gmail.com


Senaste inläggen

Världens bästa 25-års dag
Födelsedagsklänningen
25
Bloggbusiness & frilansdrömmar
Simply complicated



Kategorier

Allmänt · Bloggrelaterat · Fest · Filmer & serier · Foton · Frågor & listor · Kärlek · Musik · Outfits · Resor · Samarbeten & tips · Shopping · Skola & jobb · Text & åsikter · Träning



Arkiv

2017
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2016
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2015
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2014
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2013
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2012
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2011
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2010
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2009
06 · 07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12









bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar