Danielas Dagbok

25 september 2017, kl. 09:30

Perfektion i form av ett veckoslut

Ifall någon av er varit orolig över att min tystnad berott på att jag städat (klick), så kan jag säga att lugn bara lugn! Jag fick komma hem till ett ytterst välstädat hem (roskisen var tom?! tvättkorgen var tom?! sängen var bäddad?! alla saker låg på sina platser?! ytorna var rena?! golvet var rent?! till och med vessan var ren?!?!?!) och har inte öppnat datorn sedan fredagen helt på grund av den orsaken att jag har haft det så himla, himla bra. Faktiskt länge sen jag fått ha så här bra fiilis från början till slut ett helt veckoslut. Låt oss spola tillbaka till fredag kväll och ta det från början:

Steg av tåget strax över sju och sprang emot Niko gladare än Skrållan springer mot sin matskål. Efter ett kramkalas åkte vi till lägenheten jag knappt först tänkte stiga in i på grund av rädslan att mötas av något som liknar en svinstia mer än ett hem, men där hade jag, som ni redan fick läsa, som tur väldigt fel. Och inte nog med att hemmet var städat, på bordet stod två pizzor (han hade för första gången någonsin kommit ihåg alla mina favoritingredienser på min pizza) en cocis (han hade till och med kommit ihåg att jag helst dricker cocis ut metallburk), en Magnumchokoplatta och en typ helt perfekt ögonskuggspalett han hade hämtat hem åt mig från Berlin???? Jag ba who are you and what have you done with my boyfriend. Nä men alltså hade verkligen inte kunnat få ett mer varmt välkomnande hem än så. Så fint ♡ Sen åt vi pizzorna och talade om allt som hänt, och efter det bäddade jag ner mig i soffan i Nikos famn mätt, nöjd och belåten, och där låg jag då resten av kvällen medan vi kollade ikapp lite Blacklist. 10-poängs fredag kväll.

När vi gick och sova på fredag kväll och jag höll på att ställa in alarmet till lördagen (brukar ställa in alarmet senast 10-tiden på veckosluten) sa Niko "Danne, ska int du va lite crazy idag och sova utan alarm och se vad som händer?". Vad som hände? Jag slog upp ögonen nästa gång klockan 11.45 på lördag "morgon". Blev först lite stressad över att halva dagen redan passerat, men tänkte sen bara att äh, nångång måste jag väl låta mig själv sova ut riktigt ordentligt också. Så, vi åt en sen frukost, och gick sedan ut och gå i det fantastiskt vackra vädret. Ja, glömde jag berätta att Helsingfors råkade bjussa på VÄRLDENS BÄSTA HÖSTVÄDER exakt det veckoslutet jag var här?! Det verkade nästan som att Helsingfors saknat mig lika mycket som jag saknat Helsingfors =)

Sen på lördag kväll åkte jag på en inflyttningsfest i Haga med mina före detta kollegor, och det blev en riktigt trevlig kväll med både gamla och nya bekantskaper. Superfin var lägenheten också, och utsikten var, som ni säkert ser, väldigt fin den med.

På söndag morgon blev jag däremot tvungen att ha väckning klockan nio, eftersom jag skulle befinna mig på brunch hos Ira klockan elva. Och jösses vilket brunchbord det blev - jag stod för croissanter, honungsmelon och vattenmelon, Emppu stod för ägg, yoghurt och bär, Ira stod för kaffet, teét och en sallad, Victoria stod för bröd och hummus och Maria stod för karelska prioger och små salta bakelser. När vi väl skulle sätta oss till bords märkte jag att Ira i misstag tagit fram en tallrik för mycket, och då sa jag något i stil med "höhö, ska Nina kanske flyga till brunchen från Brasilien?", OCH FEM MINUTER SENARE KOM NINA IN GENOM DÖRREN (Nina flyttade alltså till Brasilien för några månader sedan och vi hade ingen aning om att hon var hemma). Jag blev så himla chockad och glad att jag började böla, och kunde inte förstå hur Ira som är SÄMST på att ljuga hade klarat av att hålla sig utan att berätta :D :D :D När jag hade samlat mig lite blev jag helt varm i hela hjärtat av att,hela gänger var på plats, och det blev världens bästa söndagsbrunch med superhärlig stämning från början till slut. Bästa bästa flickorna ♡ Oj oj vad jag tycker om dem alltså.

När jag hade återhämtat mig från värsta matkoman fortsatte jag och Niko vidare till Sibbo för att äta middag, och därefter blev det en sväng till ett solrosfält som låg i närheten. Dock var det nog inte lika härligt som det låter, marken var nämligen en enda geggamoja och det kryllade av getingar och andra äckliga småkryp. Men, blev ju en fin bild i alla fall. Alltid något :D

& På hemvägen stannade vi vid en mysig, liten väg och knäppte bilden ovan. Gillar både känslan och omgivningen i bilden jättemycket, så ska nog ta och rama in den tror jag =) TROTS att jag fick lite kramp i benen av att ta bilden eftersom jag var tvungen att stå med böjda knän för att Niko skulle räckas upp till pannan, hehe :D #problemsomuppstårnärmanärsågottsomlikalångsomsinpojkvän

Ja, som ni ser så fick jag verkligen uppleva perfektion i veckoslutsform det här veckoslutet, och det bästa av allt är ju att det känns som att veckoslutet fortsätter idag, trots att det är måndag. I och för sig är jag på kurs från 8-16 både idag och imorgon, men ändå, jag hinner få en extra kväll här hemma före det är dags att hoppa på tåget till Vasa imorgon kväll. Guld värt.

3 kommentarer