Att använda sina sociala kanaler till något vettigt

På sistone har jag lagt märke till att jag allt oftare börjat störa mig på att så få influencers använder sina sociala kanaler till något... vettigt? Liksom, flera influencers har massvis  med människor som följer dem på Instagram, läser deras bloggar och så vidare, och de har chansen att genom att skriva ner några få ord nå ut till tiotusentals människor hur lätt som helst, och ändå är det få som använder den chansen till något annat än att skriva om skor, resor, outfits, fest och cafébesök. Och jag har suttit här på andra sidan skärmen, och inombords skrikit MEN VARFÖR BIDRAR DU INTE MED ATT SKRIVA OM NÅGOT SOM ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? ENS EN GÅNG????
 
...bara för att gå in på min egen blogg, och börja fundera på vad jag själv egentligen bidrar med.
 
 
Jämför man min blogg med de svenska storbloggarna, motsvarar min blogg väl ungefär en regndroppe, medan storbloggarna bildar Atlanten. Men, jag har ändå lyckats bygga upp en blogg som i finlandssvenska mått väl kan räknas som semi-stor, och jag vet att ni är ett fyrsiffrigt antal som går in här varje vecka för att ni är intresserade av att läsa vad just jag har att säga. Så, nu tänker jag försöka använda min chans till att göra något vettigt, och skriva ner några ord om något som är väldigt viktigt för mig. Så här är det:
 
Långtidssjukdomar är något som är rätt närvarande i mitt liv, både ofrivilligt och frivilligt. Ofrivilligt för att jag själv lider av en långtidssjukdom och för att någon som står mig väldigt nära är långtidssjuk, frivilligt för att jag valt att jobba med långtidssjuka barn. Och när jag läste Linn Jungs inlägg om Project Liv igår, gick det rakt in i mitt hjärta.
 
Att det finns en Österbottnisk förening som vill skapa mer glädje i vardagen för långtidssjuka barn och deras familjer är inte bara otroligt fint, utan också så otroligt viktigt. Jag får dagligen bevittna hur hårt både långtidssjuka barn och deras familjer måste kämpa dygnet runt, och de behöver någon som kämpar för dem också. Kämpar för att de också ska få skratta ibland, kämpar för att de också ska ha något att se fram emot, kämpar för att de också ska ha möjlighet att förverkliga sina drömmar och kämpar för att lyfta ens en liten tyngd från deras axlar. Och, jag må då säga, att bland alla tusentals föreningar och organisationer det finns att stödja där ute idag, känns Project Liv därför som ett förbaskat bra alternativ att välja.
 
Trettio euro. Trettio euro i året kostar det att vara medlem, och jag skulle vilja uppmana er alla att gå och bli medlemmar bums direkt. Dock vet jag att trettio euro kan vara en väldigt stor summa för någon samtidigt som det är en helt betydelselös peng för någon annan, så jag säger istället så här: Om du har möjlighet att skänka den där trettio euron och således bli medlem, gör det, och om du har möjlighet att skänka en valfri mindre (eller större) summa, gör det - båda alternativen finns. Här hittar du mer info om hur du kan stödja Project Liv, till vilket kontonummer du kan betala och så vidare, och jag önskar verkligen att du tar dig tiden att ta en titt på deras hemsida. Jag blev medlem igår, och jag hoppas av hela mitt hjärta att målet "200 medlemmar ska bli 1000" nås. För, samtidigt som du kanske inleder ditt veckoslut med en shoppingrunda, after work med dina kollegor, skratt och skvaller med vännerna eller en härlig middag på favoritrestaurangen, finns det de som samtidigt inleder både det här och majoriteten av de kommande veckosluten i en sjukhussäng. En sorglig verklighet jag önskar färre blundade för - så snälla gör vad du kan för att hjälpa. Allt räknas. 
 
#projectliv1000




Green Hippo Café - en smula överskattat?

Det känns som att ungefär 90% av bilderna jag mötts av i sociala medier på sistone har varit från det nyöppnade, hajpade cafét Green Hippo Café. Och, som den nyfikna själ jag är, kunde jag naturligtvis inte hålla mig borta - i måndags skulle stället testas, och det tillsammans med mina bloggkollegor Jennifer och Corinne
 
 
Vad jag tyckte? Trevligt ställe, visst, men är nog inte heeeelt lika mindblown som alla andra verkar vara. Maten är ju väldigt Instavänlig (och plånboksvänlig!) jo, men i och med att precis alla smoothie bowls som stod framme var dränkta i nötter, var det inget alternativ för mig som nötallergiker. Och den kritiken gäller inte endast specifikt Green Hippo Café, utan caféer överlag - det brukar ofta vara svårt för mig att hitta sådant på caféer som varken innehåller nötter eller någon av frukterna jag är allergisk mot (t.ex. kiwi). Önskar liksom att de vanligaste allergierna kanske kunde tas i beaktande liiiite oftare, så att det skulle finnas ens ett allergenfritt alternativ för allergiker att beställa. Att caféer kunde skippa nötterna och kiwin i en av fem smoothiebowls känns ändå inte som ett helt orimligt önskemål, va?
 
 
Nåväl, i och med att smoothie bowlsen var uteslutna för mig, fick det bli avokadopasta istället. Portionen var stor och smaken var helt okej, men inget extra (snällt dock av personalen att på min begäran slänga i lite halloumi i pastan). Känner inte att jag måste återvända asap för att maten var så god, om man säger så. Och gällande inredningen och atmosfären var jag lite förvirrad, för det kändes som att stället var, eh, halvfärdigt på något sätt? Eller, liksom, halva cafét var typ uuuurfint inrett (som ni ser på bilden ovan), men så fanns det delar av cafét som inte alls passade in, var rätt smutsiga och såg... ja, helt enkelt halvfärdiga ut. Vilket de kanske är också? Vore ju inte helt orimligt, med tanke på hur kort tid stället existerat.
 
Summa summarum kan jag väl säga att bra priser, Instavänlig mat och mestadels snygg inredning, men lite halvfärdig fiilis, smutsigt här och där och snävt utbud för allergiker. Så, 2,5/5 flodhästar får stället i betyg av mig - har besökt betydligt sämre caféer, men har besökt betydligt bättre också. 




Vårt "nya" vardagsrum

Som jag nämnt var ett av mina mål för sommaren att möblera om - vi inredde vår lägenhet med total studerandebudget då vi flyttade in i början av 2014, och tog i princip bara emot allt vi kunde få tag på för att slippa undan så billigt som möjligt. Det blev ju inte fint men det dög bra för oss, och eftersom varken jag eller Niko är speciellt inredningsintresserade, lät vi det stå kvar som det var i flera år. Men, nu när vi båda har jobb och vi har förverkligat våra drömresor (det var prio ett) kände vi att vi kanske kunde lägga lite pengar på att förnya vår inredning också, och det var exakt vad vi gjorde i sommar. Här kommer lite före- och efterbilder på vardagsrummet:
 
 
 
Tv:n, tv-bordet, hyllan och den gamla mattan fick stå kvar, men i princip allt annat bytte vi ut och förnyade. Så, det blev nya gardiner (söta öde vad hemska de gamla var), ny soffa, ny placering av soffborden, ny byrå, ny lampa och nya detaljer i färgskalan grått, svart och mörkblått (min favoritfärg!), och det (plus lite nya grönväxter) resulterade i ett helt nytt vardagsrum. Ingen av oss har tillräckligt bra öga för inredning för att vår lägenhet nångång skulle se ut som från en inredningstidning/inredningsblogg (plus att vi knappast skulle vilja bo så perfekt heller), men jag tycker att vi med våra förutsättningar och vår kunskap gjorde bra ifrån oss, och jag är riktigt nöjd med hur det blev! Var på förhand orolig över att jag efteråt skulle tycka det var bortkastade pengar, men nu ångrar jag nog inte alls att vi lade både tid och pengar på det här projektet - vi har alltid trivs i vårt hem, men nu trivs vi ännu bättre! :) Skulle vilja fråga "vad tycker ni om resultatet?" men vågar inte pga vill inte bli sågad efter allt slit (hehe), så istället säger jag så här: 
 
Tryck på hjärtat/gilla-knappen om du INTE tycker det var bättre förr :D
 
P.s. Även sovrummet och balkongen har fått sig varsin liten makeover, vi kan (eventuellt) ta en titt på dem en annan gång!
 
P.p.s. Skulle ännu vilja köpa en sån här till vardagsrummet men har ingen aning om vart jag skulle placera den, någon med bättre inredningsöga som har några förslag??







Nominerad till Årets blogg & Årets personliga blogg på Galan -16. Framröstad till Årets blivande stjärnskott hos blogg.se -17. Skrivs av en 25-årig färgstark finlandssvensk Helsingfors- och Vasabo, som kännetecknas av långt blondt hår och ett högt skratt. Varmt välkommen till Danielas Dagbok, i denna blogg finns det inte brist på någonting!

Kontakt: daniela.skoglund@gmail.com


Senaste inläggen

Att använda sina sociala kanaler till något vettigt
Green Hippo Café - en smula överskattat?
Vårt "nya" vardagsrum



Kategorier

Allmänt · Bloggrelaterat · Fest · Filmer & serier · Foton · Frågor & listor · Kärlek · Musik · Outfits · Resor · Samarbeten & tips · Shopping · Skola & jobb · Text & åsikter · Träning



Arkiv

2018
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2017
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2016
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2015
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2014
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2013
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2012
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2011
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2010
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2009
06 · 07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12