Mormödrar, farmödrar och en massa komiker
& Så har vi ett trevligt och välbehövligt Vasaveckoslut bakom oss. Här kommer sammanfattningen:
På fredag eftermiddag hämtade Niko mig från jobbet, och så började vi köra mot Vasa. Det känns alltid som värsta lyxen att få kliva in i Nikos bil, eftersom jag (duh) är van med min egen bil, och den är, eh, på en lite annan nivå än Nikos bil. Vi kan säga så här: det är ungefär som att jämföra en tygkasse och en Chanelväska. Och min bil är då alltså INTE Chanelväskan. Utan tygkassen. Som någon hittade på soptippen. Typ så =) Så, väldigt skönt att efter en lång jobbvecka få hoppa in i en bil med AC, sköna sittplatser och möjligheten att lyssna på poddar via bilstereon. Avsnitten jag lyssnade på var annars på Värvets avsnitt med Benjamin Ingrosso och Framgångspoddens avsnitt med Yoga Girl - rekommenderas!
Fyra timmar senare svängde vi in mot Kristinestad, för att köra över den där bron vi kört över så många gånger, för att möta upp farmor och farfar vid Crazy Cat, för att beställa in fyra bernaiseschnitzlar. En väldigt bra tradition som innebär att man både får umgås med världens bästa farmor och farfar samtidigt som man äter världens godaste mat. Ingen dålig start på veckoslutet, inte.
Från fredag kväll har jag inga bilder, eftersom jag var så trött när vi kom fram att jag bara slängde mig på soffan bredvid mamma och åt kex och drack cider resten av kvällen (= i en timme) tills jag somnade. På lördag morgon vaknade sedan både jag och Niko upp väldigt utvilade och pigga, så vi åkte iväg till Stenhaga för att gå på presentjakt, eftersom en av världens bästa typer fyller år nästa helg. Vi hittade exakt det vi ville ha, PLUS att jag hittade nya jobb-byxor för tjugolappen (visst valde jag väldigt unika byxor), så nöjda och glada fortsatte vi mot Petalax...
...för att åka och hälsa på min älskade mormor. På bilden ser ni tre generationer - jag 25 år, mormor 75 år och mamma 50 år, och jag är nu då alltså den stora besvikelsen här i släkten som bryter den gyllene 25-års traditionen.... Om jag inte lyckas trolla fram en unge före den 18.11 då jag fyller 26, dvs :D Challenge SO NOT accepted.
På lördag kväll var det sedan dags för HumorHusets kväll på Faros - en kväll vi sett fram emot i flera veckor! Niko har ju redan turen att få leva med världens roligaste människa (hehehee), men lite omväxling brukar ju inte skada, så vi var snabba med att boka platser samma dag som biljettförsäljningen började. Sen var det plötsligt den 11.8 och dags för sommar stand up, och jag tyckte Niko var stiligare än stiligast den kvällen, så tvingade honom ställa upp på bild före vi åkte iväg =)
Väl framme på Faros råkade vi få riktigt bra platser, och efter att vi beställt in lite franskisar, ett glas rosé och en öl tror jag nog att vi båda kände att det här, det här blir en bra kväll. Om vi hade rätt? JA. På följande sätt såg kvällen ut:
Janne Grönroos kickade igång faderullan, och många skratt senare presenterade han kvällens första svenska komiker, Fredrik Andersson. Några av hans skämt var väl sådana som egentligen var riktigt på gränsen till vad som är okej, men måste erkänna att han ändå var en av mina favoriter under kvällen - skrattade tills tårarna sprutade. Carl Stanley som klev upp på scenen efter Fredrik var en riktigt rolig prick han med, och hade en självironi utan dess like :D Gillar verkligen när folk kan skämta på sin egen bekostnad, och det hade denna gosse minsann inga problem med. Endast 21 år är han dessutom! Sägs vara ett av Sveriges största framtidslöften inom svensk humor, och det tvekar jag nog inte alls på.
Efter pausen var det Nisse Hallbergs tur, och jag måste säga att han och jag inte riktigt delade humor. Det gjorde däremot han och typen som satt framför oss, och när jag irriterat viskade åt Niko "men GUD vad högt den där framför oss skrattar!!!", svarade Niko "Danne.... du brukar själv skratta lika högt". Buuuuurn :D
Hur som helst, Hasse Brontén avslutade kvällen, och jag tror nog han blev min favorit från den här kvartetten! Så symppis typ som lyckades få alla att skratta utan att blanda in sådant som kunde såra någon (dock var det liiite störande när han skämtade om sitt gubbnackspärr och jag inte kunde gå upp på scen och fixa saken iom att jag såg exakt vad problemet var, men nåja, det är väl sånt man får ta när man själv valt att bli yrkesskadad fysioterapeut). Hem åkte vi glada och nöjda, och konstaterade nog bara att money well spent. Tummen upp för HumorHuset, bra ordnat!!
& Idag har jag och Karro äntligen träffats igen, och äntligen fått spela in podd igen! Det var verkligen så roligt att ses och få sitta ner och podda, och speciellt roligt var det eftersom 1) det här blir vårt första sponsrade avsnitt, och 2) eftersom vi i det här avsnittet svarade på era frågor. Avsnittet borde finnas att lyssna på redan imorgon, så glöm inte att då gå in där poddar finns för att ta reda på vem vår fantastiska (alltså verkligen f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-a) sponsor är, och hur svaret på frågorna löd.
Japp, he va allt för idag - dags att åka tillbaka till Helsingfors!
