Låt oss prata om alkohol

Jag har länge tänkt blogga om alkohol, eftersom jag tycker det skulle vara viktigt att diskutera (speciellt ungas) alkoholkonsumtion mera. Dessutom tror jag att min syn på alkohol och min alkoholkonsumtion kan skilja sig ganska mycket från många andras, och jag har således hoppats att eventuellt kunna ge lite nya perspektiv på saken. Eftersom det ändå har känts som ett ganska stort och kanske lite tungt ämne att skriva om, har jag alltid skjutit upp saken och tänkt "en annan gång", tills "en annan gång" plötsligt hade blivit ungefär hundra gånger, utan att något blogginlägg blivit av. Men, så kom den där pampasveckan, då jag var omringad av alkohol och fulla människor mer eller mindre hela veckoslutet, vilket faktiskt fick mig att sist och slutligen sitta ner och påbörja skrivandet. Och nu är inlägget klart.  Låt oss prata om alkohol;
 
 
Ni som läser min blogg regelbundet, vet nog vid det här laget att jag gärna går ut och tar några glas vin med mina vänner. Ni vet att jag ibland är sent ute, och ni vet att jag gärna går ut och dansar, gärna med en lonkero i handen. Ni vet säkert också att jag gärna tar en cider framför tv:n på fredagkvällarna, och gärna dricker drinkar då jag är utomlands. Det vet ni. Men, det ni kanske inte vet, är att jag aldrig varit riktigt, riktigt full. Att jag tycker det kan vara obehagligt att vara omgiven av människor som inte har någon som helst kontroll över sitt alkoholintag. Att tanken på att bli riktigt redlöst full skrämmer mig. Att alkohol varit en av orsakerna till att det som en gång i tiden var en av mina allra närmaste relationer, inte längre är det.
 
Jag vet inte om det berodde på att jag alltid varit så social och framåt av mig annars, om det var de vettiga diskussionerna jag hade med mina föräldrar här hemma, eller om det var rädslan för tappa kontrollen och bli utsatt för något hemskt, som gjorde att jag aldrig kände behovet av att pusha mina alkoholgränser som tonåring. Visst kunde jag dricka någon cider och så, men aldrig så att jag inte skulle ha klarat av att cykla hem. Aldrig så att jag skulle ha haft minnesluckor dagen efter. Aldrig så att jag skulle ha slocknat. Aldrig så att en kompis skulle ha behövt hjälpa mig. Aldrig så att jag skulle ha behövt ha grov ångest nästa dag. Och i takt med att jag såg andra ungdomar i min omgivning slockna i buskar i Hoviska, bli förda med ambulans till sjukhuset, åka hem i polisbilar, bli ritade i ansiktet på någon hemmafest, hamna i slagsmål och dagen efter få fara till apoteket efter akut p-piller då de i fyllan gjort misstag i skogen i Åminne, så var det inte direkt som att mitt intresse av att dricka mig själv i samma skick skulle växa. För varför skulle jag? 
 
 
Visst, jag har varit full många gånger. Full i den grad att jag pratat högre, skrattat högre, orkat stanna vaken längre på natten, stavat fel på Whatsapp, inte gått i rak linje, tyckt att allt är lite roligare än vanligt, öst kärleksförklaringar över mina vänner och haft huvudvärk och mått illa dagen efter. Absolut. Men jag har inga historier om att ha spytt ner en taxi och fått betala 150 euro i böter. Om att ha fått utegångsförbud i en månad då jag kommit hem för full. Om att ha blivit magpumpad på sjukhuset. Om att ha blivit utslängd från krogen. Om att ha vaknat upp på fel ställe på morgonen och inte haft någon aning om var jag är. Om att ha tappat bort min telefon, min plånbok, mina nycklar och till råga på allt dagen efter ännu till märkt att jag visst spenderade 200 euro på krogen. De finns helt enkelt inte. Att "det är sånt som hör till" och "sånt som alla gör" har liksom aldrig motiverat mig tillräckligt för att gå så långt. Klarar mig riktigt fint utan att veta hur det känns att bli magpumpad, och klarar mig också riktigt fint utan en massa annat som "alla andra" också gör. 
 
"Är det roligt nu?", tänkte jag, när jag under pampasveckoslutet såg någon stå ute i minusgrader klädd i t-shirt lutandes med huvudet mot väggen. När någon sprang omkring blodig i ansiktet, totalt oförmögen att göra något åt saken. När någon slocknat på en madrass på golvet på en hemmafest. När någon försökte säga något åt sin kompis, men allt som kom ut ur munnen var "ask-wndjln-lnablösslldöwsööö". Ur deras perspektiv som blir tvungna att ta hand om alla dem som inte kan kontrollera sitt alkoholintag, så kan jag åtminstone svara att nej, det är inte roligt.  Det är inte roligt att se någon man vet är upptagen stå och slicka på någon annan. Det är inte roligt att ägna hela sin kväll åt att ta hand om någon som ligger och spyr. Det är inte roligt gå emellan när någon ska börja slåss. Det är inte roligt att försöka hjälpa någon att hitta sin plånbok. Det är inte roligt när någon stupfull äcklig man kommer och klänger på en. Det är inte roligt. Inte det minsta. 
 
 
Nu är jag 25 år, och jag funderar fortfarande; Varför skulle jag?  Det finns andra orsaker också som gör att jag sällan dricker t.ex. starksprit eller alkohol i stora mängder, men den största orsaken är ändå fortfarande, att jag inte kan komma på en enda vettig orsak till varför jag skulle. Jag dömer inte folk som regelbundet drar huvudet fullt, men jag kan inte låta bli att undra varför (och bli irriterad på dem som alltid på grund av för stort alkoholintag tycks förstöra för andra, på ett eller annat sätt), och inte kan jag heller låta bli att tänka på hur stor skillnaden kunde vara, om fler kunde tänka på konsekvenserna av att hålla på så. Hur många drunkningsolyckor som kunde undvikas. Hur många trafikolyckor som kunde undvikas. Hur många otroheter som kunde undvikas. Hur många oönskade gravidideter och könssjukdomar som kunde undvikas. Hur många slagsmål som kunde undvikas. Hur många onödiga gräl som kunde undvikas. Hur många sjukdomar som kunde undvikas. Hur många onödiga dödsfall som kunde undvikas. 
 
En annan sak mitt 25-åriga jag också funderar på, är hur folk försöker berättiga aggressivt/sliskligt/svinigt beteende genom alkoholen. En axelryckning, följt av ett "jag blir sån när jag blir full". "Jag vet att jag betedde mig dåligt igår, men jag blir sån när jag är full". "Sorry att jag tafsade, jag blir sån när jag är full". "Är du okej? Jag ville egentligen inte mucka gräl, men jag blir sån när jag är full". "Det var inte meningen att säga fult, jag blir sån när jag är full". "Jag skulle ju inte berätta vidare det du berättade åt mig i förtroende, men jag blir sån när jag är full". "Älskling, var inte ledsen över att jag råkade kyssa någon annan, det var inte meningen, du vet hur jag kan bli då jag är full". EEEEEEH, så för att du frivilligt hällde i dig 15 öl före, så är du faktiskt ingen skitstövel, oooookej! Och btw, sorry att jag var otrogen med en kollega igår, tafsade på din kusin, råkade kalla dig äcklig och fet, slog en främling på gatan och berättade dina djupaste hemligheter åt min bästis, serru jag blir sån när jag kollar serier för sent på kvällarna och är trött dagen efter - can't help it! Och du, när jag stannar uppe för sent nästa gång och gör likadant, kom ihåg - jag bara blir sån när jag är trött! Jo nä, det funkar inte riktigt så. Liksom, fattar om man en gång går över gränsen och märker att man tydligen blir en ytterst otrevlig typ då man dricker för mycket, lär sig av misstaget och undviker att passera den gränsen i fortsättningen, men att gång på gång bli för full och tro att man kan komma undan med sitt beteende för att "man nu bara blir sån"? Logiken i det, någon?
 
 
Egentligen kunde jag ännu räkna upp en massa saker om vad som händer med kroppen både om man dricker i ung ålder, om man kortsiktigt dricker för mycket eller om man dricker mycket under långa perioder, men jag antar det inte spelar någon roll. Liksom, alla vet att alkohol är skadligt, men ändå dricker nästan alla. Det som jag kanske kan säga är, att det nog vore hälsosamt för var och en som brukar dricka stora mängder, att fundera på varför man gör det, om det är värt det, och om man är redo att ta konsekvenserna det kan föra med sig. Liksom, tycker du det värt det att gång på gång förstöra dina kompisars kväll genom att själv dricka för mycket så att kompisarna måste ta hand om dig hela kvällen och gå miste om allt roligt själva? Är det värt det att dricka till den grad att du blurrar ut ditt samvete, ditt omdöme och din kontroll till den grad att du plötsligt tycker det är en bra idé att sätta dig bakom ratten och i misstag kör på någon, att du nog inte behöver den där kondomen eller att du visst kan simma över sjön och plötsligt är nära att drunkna? För vad?  För att alla andra gör det? För att det nu bara hör till? För att det blir en "bra historia" att berätta ifall något allvarligt inte händer?
 
Tror allt för många drar huvudet fullt alldeles för ofta utan att reflektera kring det över huvudtaget, och det gör mig på riktigt jätteorolig. För, när det går över den där vissa gränsen, och du sedan står där lutad med huvudet mot Rewell Center i -10 grader, så kan det inte vara för att det är roligt. Så, varför? Tycker det är en mycket mer befogad fråga att ställa åt folk som alltid tycks vara i det skicket, än att fråga en nykterist varför hen inte dricker.
 
 
Avslutningsvis, några små tips bara;
 
1. Acceptera ett nej. Tackar någon nej till alkohol, börja inte beskylla personen för att vara tråkig. Börja inte tjata. Börja inte hetsa. Börja inte ifrågasätta. Bara. Låt. Saken. Vara. 
 
2. Känner du dig pressad till att dricka alkohol av t.ex. dina vänner, be vännerna sluta pressa. Är vännerna idioter och fortsätter, börja fundera på om det månne är dags att skaffa nya (och bättre) kompisar.
 
3. Om någon uttrycker en oro över ditt drickande, ta det på allvar. Tror knappast att någon tar upp ett så känsligt ämne och en så jobbig diskussion för skojs skull.
 
4. Är du en av dem som ofta drar huvudet fullt och efter att ha läst det här inlägget och faktiskt började fundera på varför du gör så och kom fram till att det är på grund av att du inte kan  sluta, sök hjälp. Borde finnas en massa bra hjälp att få gällande sådant nu för tiden.
 
5. Och sist men inte minst, bara var inte en sån som säger att du nu bara är sån. Tack. 



Angelica Wåhlin

http://angelicawahlin.se/


Så bra & viktigt inlägg!

Svar: Tack!
Daniela Skoglund

MADDISENJ.SE

http://maddisenj.se


Det är starkt av dig att våga/kunna hålla en "lagom" nivå. Det är inte alla som klarar det, speciellt inte om ens vänner gärna tar några glas för mycket. Bra inlägg!

Svar: Tusen tack!
Daniela Skoglund

Jag dricker själv ingen alkohol alls och håller helt och hållet med dig! Jag gick nyligen en kurs i missbrukarproblematik och ganska snabbt konstaterade vi att typ 80% av alla som är festar regelbundet (av studerande) ligger i riskzonen för att utveckla ett beroende och missbruk. Det är helt sjuka siffror och som du säger är det så otroligt orosväckande att ingen verkar bry sig. Att det ännu också är coolt att hamna i butkan för man är för full, galet bra att orka supa 3-5 gånger i veckan och uppskattat att vara dendä festprissen son syns full på ollis var och varannan tisdag. Jag tycker det är väldigt skrämmande. Jag har själv haft en inlägg i utkastet gällande min nykterhet och synen på ändå vara med samt studerandes vanligaste syn på alkoholen, blev inspirerad att få det skrivet klart så skall försöka tag mig o kragen! 😊

Svar: Oj, shit vilka siffror alltså! 😱 och läser gärna jättegärna ditt inlägg sen, så länka gärna då det är klart!
Daniela Skoglund

Elin


Riktigt, riktigt bra skrivet! Väldigt viktigt budskap!

Svar: Tack så mycket!!
Daniela Skoglund

Josefina


Bra skrivet!

Svar: Tack!
Daniela Skoglund

Elsa


Jaa! Vill bara resa mig upp och klappa med händerna! Så bra och kloka ord!

Svar: Taaaaack!!
Daniela Skoglund

Anonym


Jag har föjlt din blogg i flera år men det här är första gången jag kommenterar, jej!

Jag har till skillnad från dig Daniela varit riktigt full några gånger då jag var yngre, inte så att jag gjorde nåt helt galet men tillräckligt för att ha minnesluckor och ångra mig ordentligt dagen efter... Nu då jag är nästan 28 år har min inställning till alkohol ändrats helt. Jag tror att min "räddning" har varit att jag verkligen börjat avsky känslan av att må skit dagen efter och jag har upplevt det så många gånger att jag vet att det inte är värt det, så efter 2-3 drinkar brukar det vara stopp för min del. Jag förnekar inte att jag fortfarande gillar känslan man får då man är lite full och allt känns lite roligare, och jag tror nog det är därför de flesta dricker. Skillnaden är att vissa inte förstår att det liksom int blir nå roligare efter de där några glasen, utan tror att ju mer alkohol desto roligare och är på jakt efter nån slags "perfekt fylla". Så var det i alla fall för mig.

Tack för ett bra och tänkvärt inlägg!

Svar: Jeij, välkommen till kommentarsvärlden! Eller något 😃

Och intressant att få läsa om din syn på alkohol och dina erfarenheter! Och du har säkert en bra poäng i det du säger. Jag gillar också den känslan, och fattar nog att folk kanske tror det blir bättre av att dricka ännu mera. Det jag däremot inte förstår, är varför folk ändå fortsätter, sedan när de konstaterat detta? Att det inte blir bättre och roligare, utan tvärtom?
Daniela Skoglund

Mimmi


Så jäklar bra inlägg! Känner igen mig i det du skriver, jag har alltid också varit en sån som "druckit med måtta" men ändå kunnat ha kul och njuta av utelivet, till skillnad från många andra. Har aldrig fattat vitsen i att gång på gång bli helt redlös, bete sig illa och sen bara bortförkla beteendet kvällen innan med att man var full. Inte okej! Levde också tillsammans med en man som drack alltför mycket, och vet hur det kan bli när det går för långt. Alkohol är ganska allvarligt att missbruka, men tyvärr alltför vanligt. Hoppas att mina egna barn sen kommer ha lika bra förstånd som jag haft genom åren, och int påverkas av grupptryck :/

Svar: Tack så mycket! Skönt att höra att någon känner igen sig. Och tråkigt att höra om dina erfarenheter, men å andra sidan viktigt att sånt lyfts fram! Tror absolut du kommer vara en jättebra förebild för dina barn.
Daniela Skoglund

Väldigt kloka tankar! Jag festade betydligt vildare under studietiden, men sedan har jag fått nog av det. Vill helst inte vara full alls numera, och dricker sällan alkohol, i princip aldrig ensam hemma. Det är mera att ta en drink eller två på en bar med fina vänner, eller dricka lite vin till maten när man äter lite finare middag eller hälsar på vänner. Får mest bara ångest av att vara full, och börjar lätt må dåligt av alkohol, speciellt kolsyrade drycker och drycker baserade på starksprit. Men det är ju bra att jag numera vet vad som funkar, och inte funkar :)

Svar: Tack! Ja men det är väl det som det handlar om, att lära sig vad som funkar och vad som inte funkar. Vissa tycks bara aldrig nå den punkten...
Daniela Skoglund

Älskar detta inlägg, du delar verkligen med dig av din åsikt och det får en verkligen att tänka till. Jag är precis som du, njuter hellre av ett glas vin en fredagkväll än att supa mig asberusad och ramla in genom dörren klockan 3 på natten!

<3

Svar: Tusen tack Felicia! <3
Daniela Skoglund

Linda Lövberg Hjären

http://lindahjaren.webblogg.se/


Bra inlägg! Jag har dock själv varit en riktigt party pingla, men nu är jag småbarns förälder & är gravid & inte alls sugen på att dricka mig stupfull. Finns inte längre <3

Svar: Tack!
Daniela Skoglund

Sara


Det är första gången jag läser din blogg men jag måste säga att jag instämmer till 100%.

Jag har några gånger supit mig så full att jag tappat kontrollen helt. Inte så jag behövt magpumpas, men däckad, spytt och skämt ut mig. Vaknat med ångest. Det finns ingenting coolt eller vackert i det. Det är bara tragiskt. Efter att det hände några gånger och jag inte tyckte det kändes så bra så började jag dricka mer "lagom". Detta var för 4-5 år sedan och sedan dess har jag hållt mig lugn. Jag behöver inte dricka som en tok. Jag har kul ändå och jag mår så mycket bättre :)

Har mer och mer de senaste åren börjat ifrågasätta vår alkoholkultur. Tycker den är helt sjukt. Att folk ses som konstiga att de inte dricker är sjukt. Det borde vara tvärtom. Alkohol är ett gift som leder till mycket skit. Både att man göra idiotiska saker men det förstör också kroppen. Dyrt är det också och förstör så mycket i vårt samhälle. Att det är laglig är helt galet. För mig är det lika illa som exempelvis att röka cannabis. Hade alkohol kommit idag hade det inte varit lagligt. Så är det.

Svar: Hej! Kul att du kommenterar på första besöket :) Jag har också flera gånger tänkt på hur sjukt det är att alkoholkulturen inte ifrågasätts mer. Du kan ha helt rätt, att det kanske inte varit lagligt om det kommit idag.
Daniela Skoglund

Bra skrivet.
Alkohol är skit. Jag vet. Skriver blogg om att bli nykter då jag är alkoholberoende.
Riktigt bra att skriva om detta då det är ett stort problem i samhället.

Svar: Tack! Modigt av dig att skriva en blogg om ämnet, ska kika in direkt.
Daniela Skoglund

GoForFit | Anorektisk tjej hittade styrketräningen

http://goforfit.se/


Mycket vettigt och läsvärt inlägg! Riktigt bra skrivet Daniela! 👏🏼

Svar: Tack så mycket!
Daniela Skoglund

Trevlig läsning. Jag har aldrig varit riktigt vild med alkoholen men jag har blivit sjuk av den ett antal gånger i den tidiga 20-årsåldern. Det är riktigt dumt att bli det. Det är riktigt dumt att tro att en är den bästa cyklisten i världen och sedan skrapa upp hela sina ben. Nu dricker jag väldigt måttligt och ofta väldigt svagt. För det är inte värt att tappa alla dagar efter på toagolvet och i mörkt rum för att migränen sattes igång av ett glas vin för mycket. Med det sagt så tycker jag också att öl/vin/drink med vänner är supermysigt - men bara om jag får en trevlig långfrukost dagen efter!

Svar: Uppskattar så att du vill dela med dig av dina synpunkter och erfarenheter. Tack!
Daniela Skoglund

Anonym


Bra skrivet!

Svar: Taaack!
Daniela Skoglund

Men åh så otroligt bra!! Så himla bra att du tar upp att det faktiskt går att smaka på ett glas vin eller två utan att för den sakens skull bli så full att man helt tappar kontrollen över sig själv! Tack för ett grymt skrivet inlägg!

Svar: Tack för din kommentar!!
Daniela Skoglund

Då kan man hålla sig hemma eller gå dit där ingen dricker.
Eller ska Alla andra hålla sig nyktra för att ett nån promille som går mår dåligt av fulla människor?

Svar: Handlar varken om att alla borde hålla sig nyktra eller att man inte kan gå dit där någon dricker, vilket du nog vet ifall du läst inlägget :)
Daniela Skoglund

God morgon!

Ett välskrivet inlägg det här med flera aspekter som BORDE vara en självklarhet. Jag är kille och något äldre än dig, men om vi har inte har liknande erfarenheter har vi åtminstone liknande förhållningssätt till alkoholen.

Tyvärr upplever jag att dagens festkultur (som pågått väldigt länge) baseras på två saker.. Dricka så mycket som möjligt och "ligga". Tittar man på gamla filmer gällande 50-talet handlade mycket om musik, bilar, dansa, ha kul med vänner, hitta partner och alkoholen fanns där, men som en bisak. Inte något större än något annat. Varför blev alkoholen i sig en sådan stor faktor? Varför försvinner den inte? Festkulturen måste väl sett likadan ut nu i minst 20 år och bara mer och mer fokuserad på att dricka?

Av någon anledning antas jag vara en kille som inte dricker. Flera har blivit "chockade" när dom sett mig ta en shot eller halsat en öl. Sedan har jag haft en del vänner som inte dricker eller dricker måttligt. Någon större press/hets har jag i princip aldrig haft. Vilket i sig är positivt, men också gjort att jag festat mindre än vad jag skulle vilja. Jag har aldrig haft något behov av att springa på krogen tre gånger i veckan, men det är ofta inte ett alternativ överhuvudtaget istället.. Vilket är synd.

Fest för mig är ett löst begrepp för "gå ut och ha kul". Att alkohol är en del av det ser jag inga problem med för jag precis som du har inget behov av att hinka i mig 19 starköl utan jag dricker någon öl, tar någon shot, kanske en cider och så.. Men målet är att kunna slappna av lite och våga mer "hänga på" eller "bjuda på mig själv". Prova någon ny kul drink. Inte att bli festens fullaste.

En bekant fick problem med alkoholen och drack FLAK om dagen. Kanske 4-5 FLAK i veckan. En av hans/mina vänner fick nog och gick ihop med några andra för att stoppa det. Det slutade med att min kompis sa "Alkoholen eller min vänskap?"... Bekanta valde alkoholen, men jag tycker det var starkt gjort av min kompis att våga ta det steget. Det kanske fick den bekanta att vakna upp lite åtminstone! Dom har idag, många år senare, fortfarande ingen kontakt så vitt jag vet.

Det känns som att många tar avstånd helt ifrån att "festa" bara på grund av alkoholen. "Det är inte min grej att festa". Va.. Är det inte din grej att ha kul? Dansa, träffa nya människor, dansa naken på barbordet, klä dig snyggt, prova ny drink, vara ute hela natten? Jag hoppas på att "festkulturen" snart ändras så att fler känner sig välkomna och "Fan Georg!! Amanda magpumpades igår och Erik gick hem med någon brud och fick gonorré HAHHAA". Ändras till... Något annat :)

Svar: God morgon! Tusen tack för en utförlig kommentar och att du delade med dig! Så uppskattat att få läsa om andras tankar och erfarenheter kring ämnet.
Daniela Skoglund

Ylva Hallström

http://ylvaz.blogg.se/


Hej Daniela, fantastisk bra skrivet. Jag håller verkligen med dig om att alkoholens skador borde komma upp på bordet mer. Om, för hur många de förstör liv mer än vad det ger njutning för andra. Så många familjer som splittras och så många unga människor som tror sig finna sig själva genom alkoholens rus. Som sedan tror att livet ska levas genom ett filter istället för i det verkliga livet. Verkligheten är livet utan alkoholens filtrering eller "skydd". Tror att det kan skydda en och gömma undan det verkliga problemen. Jag länkar gärna ditt inlägg till min blogg om jag får? Ylvaz.blogg.se

Svar: Hej, tusen tack! Det får du absolut 😊
Daniela Skoglund

Johanna


Jättebra skrivet! Du e klok😊

Svar: Tack ska du ha!
Daniela Skoglund

Superbra skrivet!
Ha en fin dag.

Svar: Tack så mycket!
Daniela Skoglund





Namn:

E-mail (publiceras ej):

Blogg:













HEJ! Du har hittat till Danielas Dagbok - en finlandssvensk blogg som enligt läsarna kan beskrivas som äkta, ärlig, personlig, rolig, sprudlande, omväxlande, kamratlig, väluppdaterad, mångsidig, jordnära och bäst. Du är varmt välkommen att läsa vidare för att se om du håller med - hoppas du kommer trivas!

Kontakt: daniela.skoglund@gmail.com


Senaste inläggen

5362 inlägg senare
2023 - de traditionella frågorna
Månadens bok, 12/23 - Eld, snö och stjärnor
Positiva minnen från gravidledigheten
Åtta serier jag sett på sistone



Kategorier

Allmänt · Bloggrelaterat & podden · Bröllop · Böcker . Filmer & serier · Frågor & listor · Fysioterapi · Kärlek · Mat . Musik · Randoms · Resor · Samarbeten & tips · Sheldon · Sjukdom · Text & åsikter · Träning . Veckoslut



Arkiv

2023
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2022
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2021
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2020
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2019
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2018
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2017
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2016
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2015
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2014
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2013
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2012
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2011
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2010
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2009
06 · 07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12