Vårångesten

På sistone har det publicerats en hel del inlägg med "Unpopular opinions" i bloggvärlden, och en av mina mest unpopular opinions är helt klart att jag gillar hösten och vintern mer än våren och sommaren. Eller ja, vet inte om "opopulär" är rätt ord att beskriva det med, men känner mig helt klart väldigt ensam med de tankarna. Ensam och konstig.
 
Det är märkligt det där, att själv ha som mest ångest när alla andra är som gladast. Att själv räkna ner månaderna till hösten, när alla andra räknar ner månaderna till sommaren. Att själv tycka november är en av årets bästa månader, samtidigt som alla andra verkar tycka det är den sämsta. Att själv vänta på att sommaren ska ta slut, medan alla andra hoppas den ska fortsätta för evigt. Att själv ha en liten klump i magen alltid när våren närmar sig, medan alla andra har ett pirr i kroppen.
 
 
Nu är vi där igen - maj närmar sig, och vårångesten börjar sakta men säkert göra sig allt mer påmind. Så har det varit sen jag blev sjuk, min sjukdom har nämligen ändrat mycket under årens gång - så även mitt förhållningssätt till sommaren. För det första insjuknade jag ju under våren/sommaren vilket gör att jag automatiskt alltid förknippar de årstiderna med mindre positiva grejer, men det största problemet är nog att min omedelbara tillgång till toalett försvinner alltid då jag går ut genom dörren, och sommaren/våren är årstider då folk knappt vill göra annat än vara utomhus. Det är långa cykelturer, det är sitta på brygga med en cider, det är picnic, det är parkhäng, det är festivaler, det är båtturer, det är villahäng, det är glass på stranden, och så vidare, vilket innebär en hel del, eh, praktiska utmaningar för mig.
 
Tänk på följande scenarion: Du och några vänner åker ut på havet i en liten båt / Du och några vänner sitter och grillar i en park / Du och några vänner är på festival och hoppar i takt till musiken omringade av 10 000 människor / Du och några vänner åker ut till en villa i skogen där det inte finns löpnade vatten.... och du får en plötslig diarréattack. Inte riktigt optimalt, va? Nä, jag menar det. Och då när de där plötsliga diarréattackerna är ens vardag, då är det inte så hejsan med två årstider som typ enbart går ut på en rad icke-önskvärda scenarion.  Speciellt när alla andra verkar ha oändligt med ork och energi på somrarna, samtidigt som man själv behöver lika mycket vila, återhämtning och egentid som vanligt.
 
Ska dock inte skylla helt allt på sjukdomen, för det är mycket annat med våren (och framför allt sommaren) jag inte heller gillar. Först och främst har vi pollenallergin, som orsakar oändligt kliande i öronen, rinnande ögon, svullnad i ansiktet och tungt att andas. Vi har getingarna, som kan ställa till med stora besvär och direkt fara för allergiker. Vi har ljuset, som visserligen är trevligt på dagarna, men oönskat på kvällarna och nätterna för någon som har svårt att sova och vill ha tydlig skillnad på natt och dag. Och så har vi pressen på att allt nästan måste vara härligt och trevligt och perfekt på sommaren - pallar liksom inte den där lyckliga masshysterin som alltid uppenbarar sig den här tiden på året, utan blir nästan lite anti och tvärtemot i situationer där det känns som att man måste vara överlycklig för att passa in.
 
Ta nu terrasshäng som exempel - jag tycker det kan vara trevligt att ta ett glas på en kiva terrass, men när alla andra RUSAR till första bästa terrass direkt vädret tillåter för att de har väntat_hela_året, då blir det en jävla press på det hela. Det är liksom inte okej att tycka något på sommaren är just det, bara helt okej, utan det känns som att man automatiskt borde bli glad på beställning och tycka livet är på topp när sommaren anländer, och det funkar inte så för mig. Det förväntas att man nästan ska tjuta av förtjusning när man ser fiskmåsar, tussilagon vid vägkanten och gröna knoppar i träden, men, jag vet inte - får inte alls kickar av sånt. Blir betydligt mer glad och ivrig av att se färggranna löv på hösten och frost på vintern.
 
Så, efter flera månaders bra fiilis bakom mig, sitter jag nu här lite smådeppig för att jag vet att jag har flera månaders mindre bra fiilis framför mig. Visst kommer jag att försöka göra det bästa av våren och sommaren på mitt sätt och njuta bäst jag kan, men det kommer ändå inte att ta bort min längtan till hösten. När alla pollen försvunnit, när utomhusluften är som fräschast, när getingarna gått i idé, när naturen är som vackrast, när det varken är för varmt eller för kallt, när det är ljust på dagarna och mörkt på kvällarna, när man kan stanna inomhus med gott samvete och när det inte längre automatiskt antas att allt borde vara toppen och härligt KOSKA KESÄ - då mår jag som bäst. Och som sagt, jag må vara både ensam och konstig med mina tankar, men det är som det är - vårångesten är ett faktum, och jag kan inte hjälpa att jag i smyg redan längtar efter september, oktober och november. Då kommer det vara lite lättare att andas igen. Både på grund av avsaknaden av pollen och vårångest.
 
P.s. Något som dock är bättre än vanligt under denna vår och sommar är definitivt mina hårprodukter - läs det här inlägget och delta i tävlingen, om du inte gjort det ännu.



Uppfriskande med någon som typ "nej alltså sommar, kan vi snabbspola?" en gång emellan så dessa åsikter inte bara dyker upp när det blir vinter och rusk. Like it! (även om jag inte håller med dig, men att jag är vår/sommarmänniska är en annan femma och hör inte hit egentligen)

Svar: Tack! Kändes lite skrämmande att publicera inlägget, men nu känns det mycket bättre!
Daniela Skoglund

Matilda


Åh äntligen någon annan som sätter ord på vårångesten! Förstår väl din ångest pga sjukdomen. Själv gillar jag nog våren till en viss grad, och har inga problem med pollen osv, tycker naturen är vacker och allt. Men det blir ju en så himla press på att allt blir så himla perfekt så fort solen och ljuset kommer, livet är skönt och bla bla. Man ska fortfort ut och hänga vid sjön med kompisar eller ut på en drink på en terass liksom. Själv får jag ångest av sommaren, och jag vet att det grundar sig i när jag var yngre och ännu gick i skolan och hade få vänner. De flesta umgicks jag bara med i skolan och eftersom jag var blyg och inte så självsäker vågade jag liksom inte ringa och fråga om någon ville träffa mig, vilket betydde att jag ofta var ensam hemma större delarna av somrarna. Nu för tiden gillar jag inte somrarna pga jag ogillar jobbig värme och verkligen svettas enormt, och har jäkla komplex över svettfläckarna så kan inte gå med vilka kläder som helst liksom. Gillar mycket mer höstig frostig kyla, att mysa med hupparin och varma tröjor. Och så de där getingarna och alla kryp som vaknar till liv över sommaren, så jobbigt!

Svar: ❤️❤️❤️
Daniela Skoglund

Tack för det här inlägget, det behövs! Även om jag själv sprudlar av inspiration och glädje när våren anländer (men det gör jag i och för sig också när hösten och vintern anländer), vet jag att du inte är ensam. Pressen att man borde gå ut och borde va glad och borde jubla över solen, värmen och tussilagona, vet jag att många känner. Tack för att du lyfter upp detta perspektiv och delar med dig av dina känslor!

Svar: Tack snälla för din kommentar! ❤️
Daniela Skoglund

Edit


jag tror jag har kommenterat då du skrivit om det här förr, men vill bara säga igen att jag tycker precis lika! jag tycker också villa/terrass/festivalhetsen och pressen på att man ska njuuuta såå mycket på sommaren är jobbig, är också pollenallergiker och har svårt att sova under de ljusa nätterna. jag får alltid lite ångest på våren (fastän jag har födelsedag i april) och redan i juni räknar jag i hemlighet ner veckorna till september. Jag älskar den krispiga höstluften och får alltid mer energi och mår psykiskt bättre då. Nu är jag gravid och hen är beräknad till sista dagarna i augusti. Perfekt tycker jag!

Svar: Så skönt att få veta att man inte är ensam!!
Daniela Skoglund





Namn:

E-mail (publiceras ej):

Blogg:













HEJ! Du har hittat till Danielas Dagbok - en finlandssvensk blogg som enligt läsarna kan beskrivas som äkta, ärlig, personlig, rolig, sprudlande, omväxlande, kamratlig, väluppdaterad, mångsidig, jordnära och bäst. Du är varmt välkommen att läsa vidare för att se om du håller med - hoppas du kommer trivas!

Kontakt: daniela.skoglund@gmail.com


Senaste inläggen

5362 inlägg senare
2023 - de traditionella frågorna
Månadens bok, 12/23 - Eld, snö och stjärnor
Positiva minnen från gravidledigheten
Åtta serier jag sett på sistone



Kategorier

Allmänt · Bloggrelaterat & podden · Bröllop · Böcker . Filmer & serier · Frågor & listor · Fysioterapi · Kärlek · Mat . Musik · Randoms · Resor · Samarbeten & tips · Sheldon · Sjukdom · Text & åsikter · Träning . Veckoslut



Arkiv

2023
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2022
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2021
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2020
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2019
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2018
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2017
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2016
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2015
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2014
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2013
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2012
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2011
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2010
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2009
06 · 07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12