Jag har bloggat om mina sömnsvårigheter flera gånger, men ifall någon av er missat det, har jag alltså lidit av sömnproblem, rättare sagt svårighet att somna, mer eller mindre hela livet. Att snitta på några timmars sömn under vardagarna har varit det normala för mig under flera års tid, och jag hade liksom vant mig vid det, eftersom inget av knepen jag testat för att somna snabbare hjälpt under en längre tid.
Det här har lett till en hel del ångest hos mig, speciellt på söndagarna då jag de två föregående dagarna fått somna utan press. Och den söndagsångesten har ingalunda berott på att jag ska på jobb följande dag - det har enbart berott på att jag vetat att jag har tidig väckning på morgonen och således också vetat att jag borde somna i god tid, vilket oftast har slutat med att jag legat vaken medan klockan bara tickat och tickat, i vetskapen om att morgonen närmar sig med stormsteg. Och den känslan, den känslan är nog en av de allra värsta känslorna jag vet.
Att jag fortfarande varit vaken 2-tiden på vardagarna trots väckning klockan 6 på morgonen har hört till vanligheterna, men när jag för några veckor sen kom in i en period där jag var mer eller mindre helt sömnlös och upprepade gånger inte ens hann somna före väckarklockan ringde, då bestämde jag mig för att äntligen ge det en chans: melatoninet.
Jag vet att melatonin inte klassas som någon sömnmedicin, men i och med att jag på grund av
min sjukdom redan äter en hel del mediciner, har jag viljat undvika alla andra tabletter så långt det bara gått. Men, så kom den där dagen då jag kände att det inte gick längre, så jag for och handlade den starkaste sorten melatonin jag hittade, och hoppades på förändring. Det slutade tyvärr med att jag mådde så illa av själva tabletten att jag inte kunde sova på grund av illamåendet, så det var inte speciellt lyckat.
Några dagar senare testade jag en annan (mildare) sort, och vet ni då, då upplevde jag plötsligt en väldigt konstig känsla ungefär en timme efter att jag tagit tabletten - jag blev SÖMNIG, och behagligt sömnig dessutom! Sömnig som i nu-skulle-det-vara-skönt-att-gå-och-sova-sömnig (en känsla jag vanligtvis aldrig upplever på vardagar). Och jag somnade nästan direkt! Tänkte på morgonen att det nog antingen var en slump eller placeboeffekt, men nu har jag tagit melatonin på vardagarna i två veckors tid, och jag har somnat relativt snabbt varenda en kväll. Har liksom gått från "åh nej snart måste jag sova" till "åh snart får jag gå och sova", det har varit helt otroligt!
Just nu skiter jag i om det är placeboeffekt eller inte, för fortsätter det så här, kommer jag ju få ett helt nytt liv. Att liksom gå från 4-5-timmars sömn per natt till 7-8-timmars sömn per natt, det är en väldigt stor skillnad, speciellt i längden. Jo, jag sover fortfarande väldigt lätt och jo, jag vaknar fortfarande ett par gånger per natt trots tabletterna, men ändå - jag har under de två senaste veckorna blivit kvitt mitt allra största problem, det vill säga svårigheten att somna, och det trodde jag aldrig skulle hända. T.ex. igår kväll tog jag melatoninet klockan 22, och vid 23 kände jag att jag inte längre orkade vara vaken. TÄNK - från att inte kunna sova, till att inte kunna hållas vaken.
Så, ja - mig har melatoninet verkligen hjälpt, och enligt min Instagramomröstning hade hela 60% av dem som svarade också upplevt att melatonin hjälpt dem att sova bättre, så om du lider av sömnproblem, kan det vara värt ett försök (även för dig som är en lika envis tablettundvikare som mig). Jag upplever redan en stor förbättring i min livskvalitet tack vare endast två veckor med bättre sömn, och känner typ att the sky is the limit om det fortsätter så här =) Liksom, vem vet - snart kanske jag till och med börjar gilla (och faktiskt sova på) sleep overs?! Blir en sån som kan sova på flyg och i bilar?! Plötsligt oftast känner mig utvilad då jag vaknar på morgonen?! Soooom sagt - fortsätter det så här, kommer jag få ett helt nytt liv.
Trevlig måndag på er hörni, hoppas ni sovit gott i natt!
http://karolinaskaos.com