Historian om marknadshelgen 2019

V e c k o s l u t s s a m m a n f a t t n i n g
 
Det är fredag eftermiddag och klockan är 13. "Bara en timme kvar", tänker jag. Vi har nämligen kommit överens med Niko att han ska hämta mig klockan 14. 13.15 kommer meddelandet "jag är här nu". "Va, redan? Varför de?" svarar jag, ganska förvånad över att han som är världens tidsoptimist plötsligt är på plats 45 minuter för tidigt. "Jag är så ivrig!" svarar han, och jag förstår honom. Det är sex år sedan jag presenterade min all time favoritsommartradition för första gången, och traditionen även blev en stor sommarfavorit för honom. Klockan 13.45 stämplar jag ut, och vi tar sikte mot Kristinestads sommarmarknad.  
 
 
Fyra timmar senare svänger vi in på gården, det bruna husets garagedörrar öppnas och farmor och farfar kommer ut. "Menikö matka hyvin?" och "me ollaan niin odotettu teitä!" tjoar farmor medan hon kommer emot mig med öppna armar, och samtidigt hör jag farfar gå fram till Niko och fråga det vanliga, det vill säga "hu gar bilin?" och "hu je e på jobbe?". Farmor har tvingat farfar klä på sig en vit pikéskjorta istället för sin vanliga turkosa han oftast har, och själv har hon spenderat minst en timme åt att välja kläder och fixa håret - som sig bör när man ska ut och äta!
 
 
Klockan 19 kliver vi in på världens bästa restaurang, Crazy Cat. När servitören kommer till vårt bord för att ta vår beställning och jag säger "fyra bernaiseschnitzlar tack", flinar servitören och svarar "vilken överraskning". Det är en liten stad, Kristinestad, och ifall man brukar besöka restaurangen ett par gånger per år och alltid beställa samma sak, då vet servitörerna om det. Och maten, den var lika god som alltid. Såklart. Crazycats Bernaiseschnitzel är ett säkert kort. 
 
 
Efteråt är vi proppmätta, men vi åker till Camping för att äta efterrätt i form av glass ändå. Det är bara sommarmarknad i Kristinestad en gång per år, och då ska man minsann se till att pricka av alla de där sakerna man vanligtvis gör på marknadshelgen. Campings glass hör till de självklaraste av självklara traditioner - man får alltid två bollar glass fast man beställer en, så, ja, ni hör ju själva. 
 
 
På kvällen går jag igenom gamla fotoalbum med farmor i timmar medan Niko kollar sport och diskuterar fotboll med farfar, och strax före midnatt förflyttar vi oss till pappas gamla pojkrum för att börja sova. Egentligen är rummet ganska gräsligt med sina limegröna väggar, knallgula skåp och gamla, hårda sängar, men det känns mysigt att sova i rummet ändå. Farmor och farfar har två gästrum så vi skulle egentligen också kunna välja det betydligt finare rummet som har en betydligt skönare säng, men det känns fel att sova någon annanstans än här. 
 
 
På lördagen vaknar vi relativt tidigt och beger oss till torget där marknaden äger rum. I en värld där allt ständigt förändras, känns det (trots folkmassorna) skönt och tryggt att besöka en marknad som alltid är sig så lik som denna - typen som säljer dammsugarpåsar, till exempel, han har nog stått och sålt på samma plats de senaste tjugo åren. Vi köper dock inga dammsugarpåsar av honom i år heller, men ett gäng vårrullar och en ny matta till köket blir det. 
 
 
På kvällen anländer vi till en förfest där vi knappt känner en tredjedel av festfolket, men ändå känner oss välkomnade direkt. Jag blir väldigt glad när jag inser att jag har liknande outfit som min stilikon (= Hannah), och jag, Felicia, Hannah och Heidi ser till att ta vår traditionella gruppbild direkt alla är på plats. Man vet ju inte hur mycket vi kommer splittras under kvällens gång (folk kommer och går lite hur som helst under marknadshelgen), så det gäller att passa på så länge vi är samlade! 

 
Vi stannar på festen i många, många timmar och har väldigt roligt - kanske till och med förvånansvärt roligt, skulle jag våga påstå! Folk grillar, spelar beer pong, går i bastun, sparkar boll, hoppar på trampolinen, spelar ölspel och utbrister "nämen hej, är du också här?!" med några meters mellanrum. Som mest är vi nog omkring 50 stycken där på gården, och man hittar de mest otippade bekanta på plats. Någon berättar att hen läser min blogg, och jag blir återigen väldigt glad. Någon annan (som eventuellt tagit någon öl för mycket) har en halv timmes monolog om hur underbart hen tycker livet är. Blir onekligen lite glad av det också, om än mer road. 
 
 
Sen väntar marknadshelgens mest spännande moment; att ta mommocyklarna in till stan. Varken jag eller Niko är speciellt vana cyklister (speciellt inte när det gäller cyklar som är betydligt äldre än vi själva är :DDDD), men, vi tar oss vägen fram - visserligen ganska vingligt, men ändå (och Niko klarar sig utan att cykla in i en stolpe denna gång, score!). Heidi som har cyklat på Kristinestads gator sen hon var liten tycker vi är långsamma, ropar med jämna mellanruml "kommer ni snaaaaart" och cyklar fram och tillbaka och runt oss några varv medan vi vinglar framåt. 
 
 
Vi anländer till tältet i precis rätt tid, då det redan är folk på plats, men ändå inte brutal kö. Vi råkar få ett bra bord riktigt nära scen, och på något mystiskt sätt befinner sig både Niko och Ron på dansgolvet före mig och Heidi. Vi minglar, dansar och skålar, och jag tänker att det nog kan vara min mest lyckade marknadslördag någonsin. Sen bestämmer sig min mage för att det är slut på det roliga, och vi får cykla hem till farmor och farfar tidigare än önskat genom ett ganska tomt Kristinestad. Sen somnar vi gott i det gröna rummet med de gula skåpdörrarna, väldigt glada över hur bra dagen blev, lite ledsna över hur snabbt den tog slut.
 
& Här sitter vi nu i bilen påväg hem igen. Har nyss levt life och käkat pizzabuffé i Björneborg, och ser redan fram emot marknadshelgen 2020. Tack för detta veckoslut Kristinestad, vi kommer åter! 







Namn:

E-mail (publiceras ej):

Blogg:













HEJ! Du har hittat till Danielas Dagbok - en finlandssvensk blogg som enligt läsarna kan beskrivas som äkta, ärlig, personlig, rolig, sprudlande, omväxlande, kamratlig, väluppdaterad, mångsidig, jordnära och bäst. Du är varmt välkommen att läsa vidare för att se om du håller med - hoppas du kommer trivas!

Kontakt: daniela.skoglund@gmail.com


Senaste inläggen

5362 inlägg senare
2023 - de traditionella frågorna
Månadens bok, 12/23 - Eld, snö och stjärnor
Positiva minnen från gravidledigheten
Åtta serier jag sett på sistone



Kategorier

Allmänt · Bloggrelaterat & podden · Bröllop · Böcker . Filmer & serier · Frågor & listor · Fysioterapi · Kärlek · Mat . Musik · Randoms · Resor · Samarbeten & tips · Sheldon · Sjukdom · Text & åsikter · Träning . Veckoslut



Arkiv

2023
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2022
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2021
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2020
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2019
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2018
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2017
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2016
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2015
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2014
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2013
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2012
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2011
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2010
01 · 02 · 03 · 04 · 05 · 06 ·
07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12

2009
06 · 07 · 08 · 09 · 10 · 11 · 12