Månadens bok, 01/23 - Vad gör fjärilar när det regnar?
Det ser visst ut som att konceptet "Månadens bok" lever vidare även 2023 - när jag läste bok efter bok under jullovet kände jag ändå att äh, nog skulle det allt vara lite tråkigt att sluta skriva om böckerna jag läser i år på bloggen. Så, jag fortsätter åtminstone tills vidare, och månadens bok är ingen mindre än "Vad gör fjärilar när det regnar?" av Helsingforsbon Sanna Tahvanainen.
Först och främst måste jag säga att både omslaget och bokens titel fångade mitt intresse direkt, boken kändes liksom lite mystisk samtidigt som titeln onekligen väckte min nyfikenhet. Liksom, vad gör fjärilar egentligen när det regnar? Det har man minsann inte tänkt på förut (samtidigt som jag också började fundera på vad fjärilarna och regnet månne hade att göra med bokens handling)! Det enda minuset jag har att ge gällande första intrycket, är att pärmen är en sån där störande löstagbar pärm, som bara krånglar och är i vägen medan man läser. Men, det är förstås en bisak.
"Vad gör fjärilar när det regnar?" handlar om marinbiologen och pianisten Li Holtz, som åker till Åland på sommaren för att spendera en vecka på Källskär tillsammans med sin syster. Tanken var, förutom att spendera kvalitetstid med sin syster, att hon skulle kliva upp tidigt på morgnarna för att yoga och sedan ägna resten av dagarna åt att färdigställa en jobbrelaterad rapport om Östersjön. Men, hon hinner knappt anlända till Källskär före hon träffar och förälskar sig i Jack, som inte bara vänder upp och ner på hennes planer, utan också på hela hennes liv. Deras romans blir ingen vanlig romans - Jacks liv är varken speciellt traditionellt eller regelbundet, utan han lever impulsivt och helt och hållet på sina egna villkor. Det som i början kanske mer känns som en sorts charmig spontanitet blir snabbt högst problematiskt, och egensinnigheten och oberäkneligheten Jack besitter, visar sig sakna gränser.
I början gick läsandet trögt, det kändes rätt hackigt och som att sida efter sida var fylld med dialoger. Eftersom boken är närmare 400 sidor lång, tänkte jag att jag nog inte kommer orka läsa boken till slut om hela handlingen främst består av konversationer och utspelar sig på en och samma ö från början till slut. Men, handlingen blev betydligt mer mångsidig, händelserik, stark, tung och djup än jag hade väntat mig, och ungefär halvvägs in i boken var jag fast. Bokens handling utspelade sig sist och slutligen inte alls bara på Källskär, utan tog en även till bland annat Helsingfors, Göteborg och Köpenhamn, ja till och med Sundom nämns flera gånger.
Jag, som varken är speciellt intresserad av marinbiologi eller klassisk musik, tyckte också att Lis havsrelaterade pianoturné med stråkorkestern gav boken ett förvånansvärt stort mervärde - hade liksom inte alls trott att jag skulle uppskatta det konstnärliga i boken så mycket, så pass okonstnärlig som jag är själv. Inte hade jag heller förväntat mig att Jack, som i början mest kändes som en irriterande, omogen och självisk typ, skulle börja kännas så... levande och obehaglig? Tahvanainen var helt enkelt väldigt duktig på att på att beskriva hur en manipulativ person beter sig och hur manipulation kan bryta ner den som blir utsatt.
Visst räckte det längre än vanligt för mig att läsa boken från pärm till pärm, för jag brukar läsa en bok på max några dagar (förutsatt att jag gillar boken, alltså), men med denna kämpade jag nog på i mer än ett par veckor. Men, tycker verkligen den blev bättre del för del, och de sista 100 sidorna sträckläste jag faktiskt under en kväll. En annorlunda läsupplevelse och bok som känns rätt unik - ungefär så skulle jag nog sammanfatta "Vad gör fjärilar när det regnar?". Och nu vill jag åka till Åland, kanske redan i sommar. Konstaterade nämligen medan jag läste, att det börjar vara ganska länge sedan senast.
Anonym
Life hack: jag tar alltid bort det där pappret runt boken och förvarar det någon annanstans när jag läser. Då blir pappret inte heller slitet på samma sätt så boken ser ny ut om man någon gång vill sälja den (då åker pappret på igen). Ibland tar jag bort pappret direkt också då jag kan tycka boken är snyggare i bokhyllan utan omslaget på :D
Svar:
Daniela Skoglund
