Danielas Dagbok

06 juni 2021, kl. 11:59

Ett grönt, skönt och somrigt juniveckoslut

V e c k o s l u t s s a m m a n f a t t n i n g

Hör och häpna - det här veckoslutet har nästan fått mig att bli lite ivrig inför sommaren! I jämförelse med första juniveckoslutet i fjol, kändes första juniveckoslutet i år definitivt mer glatt och var bara allmänt grönt, skönt och somrigt. Låt oss ta en titt:

Min helg började som vanligt redan på torsdag kväll, och denna torsdag mötte jag upp Ronja vid Skogsbergsspåret för att gå på kvällspromenad. Trodde vi skulle gå ett varv, men det slutade med att jag tappade räkningen på hur många varv vi sist och slutligen gick - hade så mycket att prata om att vi efter varje varv sa "vi går ett till, va?". Snacka om kvällsprommisgoals!

Om torsdagen bjöd på kvällsprommisgoals, bjöd fredagen på utomhusfikagoals. Eller, ja, egentligen var det ju inte fredagen som bjöd på fikan, utan Sara. Hälsade på henne (och dottern Tova) (och hunden Bianca) (och katten Pontus) i deras idylliska hem, och där satt vi sedan i trädgården och åt rabarberpaj och drack rabarbersaft. Ja, ni hör ju.

Sedan åkte jag via gymmet och trampade på cykeln tills hela jag var så blöt att det måste ha varit oklart för folk som mötte mig huruvida jag hade tränat eller tagit årets första dopp med kläderna på, och på kvällen skippade jag det traditionella badmintonspelet för att se Niko spela fotboll istället. Man är ju ändå en stöttande flickvän.

Igår inledde jag och Niko dagen med att gå längs strandpromenaden och stanna för att spontanäta varsin glass. Var kanske inte lika romantiskt som det låter med tanke på att allt pollen fick oss att nysa i kapp och jag (såklart) tappade min glassboll i famnen, men, vi försökte i alla fall :D

Igår på eftermiddagen plockade Karro upp mig, och sedan roadtripade vi till Ellens torp, som btw inte alls matchade min uppfattning om vad ett torp är. När jag hör ordet "torp" tänker jag liksom på en halvförfallen liten byggnad utan el och vatten som ligger på en halvkuslig plats inne i skogen långt borta från civilisationen, men Ellens torp (läs: hus) låg vid en helt vanlig landsväg på en sjukt fin plats bredvid vattnet, och förutom att det fanns både el och rinnande vatten fanns det också grannar strax intill. Kände att jag trivdes där i samma sekund som vi steg ur bilen, och med Karro och Ellen trivdes jag ju lika bra som alltid - stannade i flera timmar, och hade nog kunnat stanna i några timmar till om det inte var för att dagen började ta slut. Som jag skrev på Instagram är jag väldigt osäker på hur vi tre lärt känna varandra, men väldigt glad över att vi gjort det ♥

Pricken över i:et blev när Karro sedan ännu visade mig Storsand före vi åkte hem igen. Hade INGEN aning om att det fanns så fina ställen i Österbotten, hade det inte varit för alla tusentals myggor som attackerade oss, hade det liksom känts nästan som att se på en solnedgång någonstans i södern? Hit vill jag definitivt komma tillbaka i sommar, och då hoppas jag definitivt att myggorna är färre än de var igår - på tal om prickar och sånt, är jag alldeles prickig av alla myggbett jag fått på sistone.

Och där avslutade jag visst sammanfattningen om denna gröna och sköna helg med lite gnäll - typiskt, hehe. Nä men riktigt på riktigt fick denna helg mig verkligen att börja se fram emot sommaren lite mer, plus att jag gjort några insikter om Instagram på sistone som också hjälpt mig på traven - mer om dem en annan dag!

2 kommentarer