Träffisfredag, popcorndrinkar och uppnått mål
V e c k o s l u t s s a m m a n f a t t n i n g
Fredagen var en riktig träffisdag - först mötte jag upp Hannah på Aveny Café och resten av kvällen hängde jag på Strampen med Felli. Hade aldrig varit till Aveny Café tidigare men första intrycket var jättebra (både pga mysig stämning, superbra service och god måltid), och när jag och Felli sedan ännu till lyckades få ett riktigt bra bord på ett minst sagt fullproppat Strampen, kändes fredagen ganska fulländad... tills huvudvärken och illamåendet uppenbarade sig då jag kom hem efteråt. Säkert en kombination av en lite för stressig vecka, lite för mycket sol och ett glas "vanligt" bubbel på det. Jag håller mig fortfarande främst till alkoholfria drycker men gör nu som då undantag och dricker 1-2 glas, och även om det oftast går bra, tycks det nog fortfarande kunna variera rätt mycket från dag till dag hur bra min kropp tål alkohol. Nåväl, fredagen var kul så länge träffisarna varade, i alla fall.
Igår fick jag äntligen vakna upp till det ljuvliga ljudet av regn som smattrade mot taket ♥ Tog det väldigt lugnt under dagen, och på eftermiddagen fortsatte jag ta det lugnt, men tillsammans med Josefina. Först gick vi på bio för att se nya Cruella, och sedan fortsatte vi till Venn för att dricka popcornmocktails - snacka om passande after bio drinkar. Cruella var förresten den bästa filmen jag sett på länge (se den så länge den går på bio!) och Venns popcornmocktail var den godaste mocktailen jag någonsin druckit. Josefina lyckades fånga min reaktion efter första klunken på bild, och som ni ser tappade jag bokstavligen hakan. 10/10 would recommend. Både filmen och mocktailen.
Idag inledde jag dagen med trappträning. Har tagit mig till motionstrapporna i Gerby en gång i veckan rätt länge nu och gjort framsteg sakta men säkert. När jag började och just och just orkade släpa mig upp och ner tre gånger med hjälp av flera öppnande medicindoser kändes vägen till målet (att klara tio varv) väldigt lång, men har gång för gång känt att jag tar mig framåt i lite snabbare takt, behöver lite kortare pauser och att lungorna brinner lite mindre. Och idag hörni, idag var dagen då jag uppnådde mitt mål - tio hela varv, och helt utan öppnande medicin, dessutom! Voi vitsi, sånt här (+ känslan efter passen) motiverar mig tusen gånger mer än någon våg eller något måttband någonsin kunde göra. Även om min nivå fortfarande är betydligt lägre än de flesta andras som brukar träna i dessa trappor, kände jag mig helt oövervinnerlig när jag gick till bilen igen.
Ikväll har vi haft fadderknytkalas hemma hos oss. Fadderknytkalas må låta råddigt och märkligt, men tycker att det är det ordet som beskriver kvällen bäst - både min fadder Mona och hennes dotter Ronja (aka mitt fadderbarn) kom på besök, och så hade vi även sällskap av Ronjas syster Wilma och min mamma. Alla hade tagit med sig något gott ät- eller drickbart som vi dukade upp på vår terrass, så middagen intogs i form av knytkalas. Mycket trevligt sätt att avsluta helgen på.
& Nu får jag börja räkna ner timmarna tills Niko kommer hem, har har nämligen spenderat denna vecka hos sin familj i Nyland. Hade egentligen tänkt dra till med något skämt om hur den kommande månaden i vårt förhållande mest kommer handla om att överleva med tanke på att fotbolls-EM börjat, men efter att ha hört och läst om gårdagens händelser, känns det inte riktigt passande. Så, jag säger istället att jag väntar på att Niko kommer hem igen och hoppas Eriksen återhämtar sig, så avslutar vi så istället. Hoppas ni hade en lyckad helg!
Anonym
Så vitt jag förstår är Ronja inte väldigt många år yngre än dig, hur kan hon då vara ditt fadderbarn? 🤔
Svar:
Daniela Skoglund
Men åh så kul med bio! Känns typ som hundra år sedan jag var på det senast, måste genast kolla upp om biosalongerna här omkring öppnat upp igen :D
Svar:
Daniela Skoglund
