Månadens bok, 08/23 - Det bästa som har hänt mig
Störande att en liten del av bokens ena hörn inte syns, jag veeeet, men, jag knäppte bara en bild och nu har jag lånat ut boken, så, vi är helt enkelt illa tvugna att acceptera läget
Månadens bok, Det bästa som har hänt mig, handlar om att bli mamma och utmaningarna den nya livssituationen kan föra med sig. I boken får man följa de tre nyblivna mammorna Ermina, Freddie och Sigrid, som inte har mycket annat gemensamt än att de alla fått barn vid ungefär samma tidpunkt. Men, de blir goda vänner ändå, och får snabbt en viktig roll i varandras liv.
Ermina har flera år av ofrivillig barnlöshet och x antal IVF-behandlingar bakom sig, när hon äntligen lyckas bli gravid och sedan blir mamma till Olivia. Freddie är influencern som verkar ha allt, speciellt efter att dottern Aurelia blivit en del av familjen efter en drömförlossning, men bakom kulisserna är hennes mående allt annat än bra. Sigrid är yngst av de tre mammorna och verkar trivas bra i sin nya mammaroll, men trivs hon egentligen så bra i sin relation med Alfreds pappa som hon tror att hon gör?
Det står att boken är skriven till alla som någon gång känt sig som världens sämsta mamma, så, egentligen hade det väl varit bäst att läsa den först efter att man fått barn - då hade man kanske känt igen sig lite mer och kunnat se den som någon sorts "stöd". Visst kan den på ett sätt också förbereda en inför utmaningar som eventuellt komma skall, men samtidigt i värsta fall också avskräcka en lite grann, i och med att det tydliga fokuset i boken ju ligger på utmaningarna bebistiden kan föra med sig. Så, det beror väl lite på hur man ser på saken - för- och nackdelar med allt!
Boken lyfter en hel del viktiga ämnen och innehåller allt från förlossningsdepression, ofrivillig barnlöshet och att kämpa med synen på sin egen kropp efter en graviditet, till ojämställdhet i parförhållandet under småbarnsåren, hur vänskaper kan förändras när man får barn och det motstridiga i att försöka få barn länge och sedan inte känna sig ständigt tacksam och överlycklig när man väl blivit mamma. Och ja, en hel del sömnbrist, barngråt, blöjor och läckande bröst ryms också med i boken, men, det är väl knappast någon överraskning, med tanke på bokens tema.
Det bästa som har hänt mig är en lättläst bok, men också en ganska tillspetsad bok - allt är liksom övertydligt, om ni förstår hur jag menar. Jag kan inte säga att jag ångrar att jag läste den (kände t.ex. igen mig mycket i Ermina i början av boken), men jag tror definitivt att jag hade fått mer ut av att läsa den, om jag hade sparat den till nästa sommar.
