Jag skrev under
Egentligen hade jag tänkt publicera ett helt annat inlägg idag, men konstaterade sen att det enda rätta att blogga om denna dag, den 29.11.2017, ju nog är #dammenbrister.
bildkälla: astra.fi
Över 800 historier av finlandssvenska kvinnors erfarenheter kring sexuella trakasserier har publicerats (läs här), och över 6000 underskrifter av finlandssvenska kvinnor som vägrar låta det fortsätta så här, har samlats in. Jag var en av dem som skrev under, för jag är en av dem som vägrar. Och kanske för första gången någonsin, känns de där orden "jag vägrar låta det fortsätta så här", som att de kanske har någon verkan. Som att det kanske faktiskt vänder nu. Som att jag kanske, kanske inte behöver samla på mig fler historier att lägga till på #metoo listan. Kanske är det naivt att tänka så, att sexuella trakasserierna skulle ta slut i svenskfinland sådär bara, men nu vet jag åtminstone att jag har flera tusen kvinnor som backar mig, ifall något skulle hända i fortsättningen. Hoppeligen sker även konkreta förändringar i form av strängare straff kring sexuella trakasserier, och hoppeligen blir även tröskeln lägre att anmäla övergrepp från och med nu.
Bra jobbat Astra-kvinnor, det ni gjort är både viktigt och beundransvärt. Det som fattades var någon som verkligen tog tag i saken, och det gjorde ni - så där satt den, eller rättare sagt, där brast den.