Positiva minnen från gravidledigheten
Min ledighet fick ingen vidare start, men på sistone har läget varit betydligt bättre. Inga fler motgångar har (knack, knack) dykt upp, jag känner att jag kunnat njuta av tillvaron mer och har (åtminstone stundvis) hittat någon sorts lugn. Visst känns det både spännande, skrämmande och nervöst när jag tänker på att förlossningen kan börja när som helst, men mår ändå bättre både fysiskt, psykiskt och socialt än jag gjorde för några veckor sedan, och upplever att jag på sistone haft en rätt bra balans mellan vila och program i väntan på att lilleman anländer. Så, i dagens inlägg tänkte jag helt enkelt lista några positiva minnen från ledigheten hittills - har som tur lyckats samla på mig en hel del sådana nu!
Vi börjar med ett av mina favoritminnen, nämligen en kväll på Niska med några vänner. Åt söndagspizza med Caroline, Felli, Frida och Hannah, spelade ett spel och satt kvar och skrattade och pratade till stängning. Nog av mina bästa kvällar på, ja, jag vet inte när.
Undrar hur många timmar jag spenderat så här de senaste veckorna, i sängen med en bok i handen och Sheldon i famnen? Vet ej, men många är det. Bortsett från att benen domnar bort ibland (:D) är det bland det mysigaste jag vet, och Sheldon har varit så glad nu när jag kunnat spendera tid med henne på dagarna också 🥺
Jag behövde hålla paus från träningen ett tag på grund av allt från ökade sammandragningar och bihåleproblem till misstanke om havandeskapsförgiftning, och mitt mående var därefter - mår sällan bra om jag inte kan röra på mig, och denna gång var inget undantag. Så, när läkaren gav mig grönt ljus för att börja träna igen med orden "nu ska du absolut åka till gymmet och simhallen om du mår bra av det, det är ingen fara för dig eller babyn" var jag inte sen med att göra det, och sen dess har måendet varit därefter (det vill säga betydligt bättre) igen. Har varit tacksam över och njutit av prick varje pass - konditionscykling, pilates, promenader och vattenlöpning har känts bäst på sistone, så de är motionsformerna jag ägnat mig åt nu på slutrakan.
Vi sågs hemma hos Miili med Miili, Emilia och Jenna en kväll, och Miili föreslog att vi skulle dricka vin och måla. Otippad men ack så trevlig aktivitet! Är inte det minsta konstnärlig av mig och hade inte målat med vattenfärger sedan lågstadiet, så mina målningar blev definitivt inget att skryta med, men som tur var det ju inte målet med målandet heller.
På tal om Miili, så har vi också varit på graviditetsledighetsfika till nyöppnade Mjöli. När jag berättade åt Miili att jag var gravid i våras löd hennes svar nämligen "jag är också gravid!", och sedan visade det sig att vi dessutom var i samma vecka med bf bara ett par dagar ifrån varandra (VAD är oddsen), så vi har, otroligt nog, fått följas åt och uppleva våra graviditeter tillsammans i princip från början till slut. Nu återstår bara att se om vi kommer få ha den otroliga turen att befinna oss samtidigt på förlossningen också, snacka om att det vore pricken över i:et i så fall!
Jobbets julfest är kring bf så jag skippar den i år, men hade en liten tumisjulfest med Olivia på Faros istället ❣️ Vi åt tre-rätters och gjorde det vi gör bäst, det vill säga fick tiden att försvinna hiskeligt snabbt genom att babbla i kapp. Tänk ändå vilken tur jag hade när hon blev min kollega för tre år sedan, flera av mina roligaste minnen från i år, har liksom varit tillsammans med henne.
Jag och Karro åkte hem till Chevelle på den årliga julträffen för sjunde (!) året i rad. Alltså, det känns som att det var alldeles nyss vi blev kompisar med Chevelle, och nu har plötsligt sju år av julträffar passerat? Så knäppt, detta var ju liksom igår, typ. Hur som helst är våra julträffar en tradition jag är väldigt glad över, så hoppas vi håller fast vid dem 🫶🏻 Åt risgrynsgröt med kanel och socker och glass med pepparkakssås, samt drack glögg, såklart. Mmmm.
Fick också julmysa med Janina och Josefina en kväll ❣️ Kvällens tre största bedrifter? 1) Josefina hade lyckats baka de gulligaste julstjärnorna jag någonsin skådat, 2) Sheldon lyckades charma ännu en person "som inte gillar katter", och 3) Janina lyckades få mig att skratta så kraftigt, att jag sprutade glögg (japp, ur munnen) (och typ genom näsan samtidigt) över halva vardagsrumsbordet.
Har bakat ett par gånger (med julmusik i bakgrunden, ofc). Är som sagt inte speciellt konstnärlig av mig, så mina bakverk blir sällan speciellt fina, men som tur tycker ingen i denna familj (dvs varken jag eller Niko :D) att det är så viktigt att det man äter ser fint ut, så länge det smakar gott =)
Några vändor till Vaasa Day Spa har jag också varit, både på gravidmassage och zonterapi. Har det varit nångång då jag kunnat slappna av riktigt ordentligt, så har det varit då. Synd att man inte kan gå varje dag, för i så fall hade jag nog gjort det de senaste veckorna.
Fick uppleva en riktigt julig fredag, då jag först drack glögg med Olivia på Aveny Café och vi sedan fortsatte till Ritz för att se Krista Siegfrids och Mark Levengoods julshow. Eftersom jag ogärna vill bli sjuk nu hade jag gjort upp en tydlig plan för hur jag skulle kunna gå på showen men ändå förhoppningsvis undvika smitta (FFP2 munskydd, käsidesi, platser längst bak i hörnet på balkongen, anlända sent & gå ut först efteråt för att undvika trängsel, osv osv), och jag hölls som tur frisk efteråt, så var icke omständig i onödan. Showen var kanske aningen råddig, men väldigt julig, mångsidig och full av överraskningar, och Krista sjöng fint medan Mark var rolig och gullig som få. Rolig och gullig på den nivån, att jag sa åt Olivia efteråt, att lillkillen i magen kanske måste få heta Mark i mellannamn.
Första advent kom och gick, och jag och mamma spenderade dagen på Stundars julmarknad. Jag var på jakt efter saffransbakelser och saffranslängder fyndade jag, så var mycket nöjd när jag efteråt fick avsluta första advent genom att äta saffranslängd framför en julfilm. Såg nyheten Best Christmas Ever på Netflix och den var väl inte jättemycket att hänga i julgranen, men saffranslängden var god iaf!
& Idag är det Finlands självständighetsdag. Lillkillen är fortfarande i magen, så jag kan härmed officiellt meddela att manifestera saker ej fungerar (har under hela hösten varit så inställd på att förlossningen kommer ske 6.12.2023), men har som tur haft en bra dag ändå. Jag och Niko har ätit middag hemma hos mina föräldrar och så spelade vi Smart10 före slottsbalen började, ett otroligt koukuttava (gravidhjärnan är ej på humör att översätta idag) spel som jag fick i födispresent av Emppen. Fokuserade liksom så mycket på spelet, att jag för en stund glömde bort att jag ska föda barn vilken dag som helst nu. På självständighetsdagen blev det (tyvärr) inte, så, bara att vänta och se vilken dag han väljer i stället 👀
