Månadens bok, mars - Röda rummet
"Om Kaj skriver lika bra som han poddar kommer den här boken vara en succé", tänkte jag när jag plockade ut Röda rummet ur mitt Adlibrispaket. Jag kan dock erkänna att jag var lite tveksam till bokens tema i och med att jag förstått att boken skulle handla om BDSM, men visst var jag också nyfiken på hur Kaj skulle bygga upp handlingen, speciellt med tanke på att alla recensioner jag läst mer eller mindre överöst Röda rummet med beröm.
Jag måste börja med att lyfta fram det lilla faktum att bokens handling utspelar sig i Helsingfors - ni alla känner ju till min kärlek till den staden, och jag älskar att läsa böcker som tar mig till Helsingfors. Känns på något sätt så tryggt, välbekant och roligt att känna igen och kunna se de platserna man läser om framför sig.
Men, ungefär där tog väl också det trygga, välbekanta och roliga slut. Skulle jag beskriva boken med ett ord, skulle det ordet nog vara "obehaglig" - inte nödvändigtvis på ett dåligt sätt, för böckers syfte är ju att väcka känslor hos läsaren, samtidigt som orsaken till att jag tyckte den var obehaglig, ju till stor del berodde på att den var så välskriven att allt jag läste kändes väldigt verkligt.
Jag nämnde att jag fått uppfattningen om att boken kretsade kring BDSM, vilket den också i viss mån gjorde, men handlingen innehöll också mycket annat, och jag skulle nästan säga att jag tolkade bokens huvudtema som ohälsosamma relationer framom BDSM. En hel del manipulation, lögner, maktspel, osäkerhet och beroendeställningar var inblandade i karaktärernas relationer, vilket nog utgjorde grunden för allt det obehagliga. Bostadsmarknaden i Helsingfors var också ett återkommande tema i boken, och den är ju lite obehaglig i sig, den också.
Om en obehaglig bok kan vara en bra bok? Absolut kan den det - t.ex. deckare är ju ett utmärkt exempel på böcker som oftast är obehagliga, men många tycker är bra ändå. Jag själv brukar klassa en bra bok som en bok jag har svårt att lägga ifrån mig, och så var det med Röda rummet, även om den sällan lämnade mig med en bra känsla i kroppen när jag stängde den. Men, läsa vidare ville jag ändå, och imponerad av Kajs sätt att skriva blev jag. 3,5/5 oboes (oboer?) får Röda rummet av mig.
