Fårholmen - tips på vandringsled i Helsingfors!
Och så kom dagen när jag, Daniela Skoglund, som trivs betydligt bättre i storstäder än i skogar, ska tipsa om en vandringsled! Dock snackar vi inte någon tre dagars rutt i Lappland, utan en några kilometers rutt i Helsingfors, men ändå :D I början av min semester var jag nämligen ut och gick med Cassandra en kväll, och då undrade hon om vi inte kunde gå till Fårholmen (Lammassaari på finska), och efter mitt "varför inte" svar, var vi påväg.
Vi började med att gå mot Majstads strandpark från Arcada, och när vi nått den gick vi längs strandpromenaden i ca 1,5-2 kilometer tills vi kom till den stora bron (alla som bor i Majstrandens lägenheter torde veta vad jag talar om, resten får kolla Google Maps). När vi sedan gått över den stora bron var det i princip bara att fortsätta rakt framåt tills ni når "trästigen" på bilden nedan, och sedan är det bara att fortsätta rakt tills ni kommer till Fårholmen!
Vi gick förbi helt supervackra vyer på vägen, och ungefär 20 minuter senare nådde vi Fårholmen. Där valde vi att svänga till vänster, eftersom det stod på en skylt att det skulle finnas ett fågeltorn några hundra meter in i skogen, och då fick vi gå igenom värsta sagoskogen tills fågeltornet uppenbarade sig och vi klättrade upp.
På bilderna ser ni utsikten från fågeltornet, men jag vågar påstå att bilderna inte ger verkligheten rättvista. Det var verkligen ett jättevackert och rofyllt ställe, och korna, som för övrigt har sin hage i värsta ko-paradiset, skuttade glatt omkring längs vattenbrynet. Ser ni annars kossorna på bilderna? Hehe, det tog ett tag för mig att se dem från fågeltornet kotornet också, men de är alltså de vita prickarna i vänstra hörnet av bilden! Jag tittade fascinerat på kossorna en lång tid och undrade om a) det inte var farligt för dem att vara så nära vattenbrynet, och b) om någon kossa månne skulle rymma och simma iväg, men nä, de verkade helt enkelt vara de lyckligaste kossorna man någonsin sett :)
När vi hade beundrat utsikten (och kossorna) färdigt och klättrat ner igen gick vi samma väg tillbaka, och ungefär 1,5 timme efter att vi startat befann vi oss vid Arcada igen (utan pratpauser och beundra-utsikten-och-kossorna-pauser hade vi säkert avklarat hela rutten på en timme). Riktigt, riktigt passlig rutt för mig som inte är någon friluftsmänniska, men ändå tycker det är viktigt att få frisk luft och tycker om att vara ute och gå!
Helt ljuvliga bilder! Jag had faktiskt tänkt fara på en vandringsled i sommar också men de blev liksom int av... Kanske man sku kuna göra de ännu i höst!
Svar:
Daniela
Så härligt det ser ut! :) Jag var också till ett fågeltorn här i Oravais för en tid sen, men har däremot aldrig gått en sån där typ av vandringsled (enbart gått på upptrampade stigar), ska försöka hitta något liknande här i mina trakter :)
Svar:
Daniela
http://sevendays.fi/karolinaskaos