Påsklovet i ett nötskal (eller mignonskal)
Hej från en som som bäst sitter i tåget och fnissar åt sin egen påhittighet i rubriken, hehe. Hej hej! Hörni, påsklovet kom och gick, de bloggfria dagarna kom och gick och det är dags att sammanfatta både påsklovet och veckoslutet. Vi kör:
Dennn bjuder jag på. Nu vet ni hur jag ser ut då mitt ben lämnar i kläm =)
Torsdag kväll. Efter en lång dag bestående av en åtta timmars jobbdag och fyra timmars tågresa, fick jag äntligen hoppa av tåget i Böle och åka raka vägen hem till Oskari där det vankades fysreunion (= när fysioterapeuter som jobbat tillsammans men inte gör det längre, ses). Hade saknat det här gänget m-a-s-s-o-r, så det var, som vanligt, skitkul att hänga med dem igen (dock hade vi en liiiiten tillfällig modifikation i gänget i och med att Ira var på resa och Oonas dogge Pentti hängde med istället, men det funkade bra, det också). Förutom att jag trivs jättebra med dessa typer ser jag också upp till var och en, och skulle mer än gärna själv få lite av Iras snällhet, Markus förnuft, Oonas mod och Oskaris lugn (och Penttis söthet). Vilken jävla supermänniska jag skulle bli, alltså.
På fredag vaknade jag upp till helt strålande väder, bara för att åka iväg till en ännu mer strålande påsklunch. Typerna i Sibbo vet minsann hur man lagar mat, och vi fick njuta av allt från kycklingrisotto och chiliräkor till köttbullar och gravad lax till lamm och påskmunkar. Ja, ni hör ju. Åt nog mer än jag brukar äta på Viking Lines bufféer.
Efter några timmars matkoma for jag sedan in till stan för en efterlängtad träffis med Emppen. Det var rätt länge sedan vi hade möjlighet att sitta ner och umgås på tumis, så bara det var ju helt fantastisk, men stället vi sågs på gjorde nog kvällen ännu bättre. Vi besökte nämligen Deliberi K7 för första gången, ooooch det kan hända att jag har ett nytt favvoställe i Helsingfors nu - kanske inte så mycket på grund av maten, utan mer på grund av helt otroligt kiva miljö och annorlunda koncept (och fyra euros skumppaglas, hehe). Verkligen värt ett besök, oavsett om ni bara vill ta ett glas vin, äta lunch, äta middag, dricka te eller typ bara se er omkring. Och verkligen värt att se till att ordna tid för att ses med vänner som Emppu också, slutar liksom aldrig förvånas över hur BRA hon är. Har verkligen hundraprocentigt förtroende för den människan, och det har jag nog inte för många andra.
Fredag kväll spenderades sedan, som många andra kvällar, i Nikos famn, kollandes på Advokaten. Ifall ni inte ännu bekantat er med denna fantastiska serie är det hög tid att göra det NU. Skulle beskriva den som en blandning av typ Bron, Gåsmamman och Johan Falk, så gillar ni de serierna, kommer ni att älska denna. Hittas på Viaplay.
På lördag fick man vakna upp till ännu härligare väder, och Nikkis och jag bestämde oss för att göra det jag viljat göra typ hela vintern, men aldrig haft passligt för förrän nu; Att promena på isen på Tölöviken. Sagt och gjort, och ajajajaj vad fint det var. Hade jag fått en stol och lite mat hade jag lätt kunnat hänga där hela dagen.
Men, eftersom vi varken hade en stol eller mat, for vi till stan istället för att luncha och gå omkring i lite butiker, i väntan på att klockan skulle bli 15. Efter att ha köpt påfyllning av mitt favoritsilvershampoo inne på Stockwomann (heja, säger jag bara!) så skuttade jag ner längs Alexandersgatan mot min saknade favoritbutik & Other Stories. En av mina absoluta favoritsysslor är ju nog ändå att gå omkring och sniffa på alla goda dofter i denna ljuvliga butik, och mitt "jag ska bara titta" byttes väldigt snabbt ut mot att jag stod i kön till kassan, då jag till min glädje upptäckte att de tagit in mera av min favoritdoft "Miami Muse", som varit slutsåld i evigheter (!!!). Log som en tok efter att jag blivit ägare till denna miniflaska för ynka sju euro, och kunde inte låta bli att tänka att hoppas att jag alltid, alltid, alltid ska kunna glädjas över små saker på det här sättet.
Sen blev klockan 15, och vi fick checka in på Clarion Hotel. Ja, ni läste rätt! Har viljat sova på det här hotellet ända sen det öppnade, och ett par veckor före påsk skickade Niko plötsligt en screenshot på en bokningsbekräftelse åt mig. Blev såååååå himla glad! Nedan följer lite mera bilder och vad vi tyckte om hotellet i korthet;
Vårt rum var nog ett av de kivogaste hotellrummen jag bott i. Heeeeelt fantastisk utsikt, stor tv och skönaste sängen everrrrrr. Och ja, för att inte glömma badrockarna och tofflorna, som väntade på oss i skåpet! Verkligen lyx med stort L.
Grej som ser fint ut på bild men egentligen är både tråkigt och obekvämt i verkligheten. Liksom, vem orkar ligga så här i en hård stol i ett kallt utrymme och kolla på utsikten i mer än några minuter? Inte jag i alla fall =)
På översta våningen i Clarion finns både takterrass, simbassäng, bastuområde, duschar och gym, och visst var det fint (liksom sjukt-fint-fint), men här måste jag faktiskt slänga in lite kritik. Med tanke på mängden folk var utrymmena helt för små och hade väldigt begränsade öppettider, under de få timmar man hade tillgång till dessa utrymmen var det nämligen så fullt att jag inte rymdes inte in i bastun och mest fick trängas i basängen (dock säkert extra fullt över påsk, men ändå). Tycker också att om man ska ha en uppvärmd bassäng utomhus så skulle man kanske kunna satsa lite mer på att faktiskt värma upp vattnet, för som det var nu så var det så pass kallt att man började frysa i bassängen efter en stund... Så, små förbättringsförslag finns absolut.
Om vi fortsätter på temat folkmängd, så gällde ganska samma i både takbaren och vid frukosten. Återigen, helt fantastiskt fin och häftig takbar med galet fin utsikt, och helt otroligt frukostutbud i fin miljö, men när vi på kvällen skulle ta varsin drink fick vi köa rätt länge för att få sittplats, och samma gällde vid frukosten. När man väl fick sittplats så njöt man ju nog för fulla muggar, men det där köandet var nog inte speciellt kul, speciellt inte med tanke på hur mycket man ändå fick betala för att få spendera en natt där. Så, sammanfattningsvis kan man väl säga, att ett otroligt fint hotell, smidig check in/check out, härliga rum, imponerande utsikt, jätteskön säng, häftig takbar, Instagramvänlig takterrass/simbassäng och jättebra frukostutbud, men att lite längre öppettider för gymmet/poolen, lite varmare vatten och lite fler sittplatser i takbaren och frukosten inte skulle skada.
På söndag morgon kickade jag igång dagen med att väcka Niko så vi skulle hinna till hotellfrukosten. Han blev skitsur för att han "just höll på att vinna en skidtävling i sin dröm, och nu aldrig skulle få veta om han vann eller inte då jag väckte honom" :D :D :D Sen drog jag ännu till med ett aprilskämt som jag själv tyckte var skitroligt, men Niko tyckte var, eh, mindre roligt, så där på morgonkvisten var vi kanske inte riktigt bästa vänner, om man säger så. Men, eftersom eftermiddagens planer var slalom och snowboardåkning, lovade jag att Niko kunde få vinna mig då, och så lovade jag också att åtminstone leka att gå på hans aprilskämt ifall han bestämmer sig för att försöka lura mig senare. Fem minuter efter det får jag höra honom med värdens mest icke-trovärda röst säga "Danne! Nån ha buckla bilen!!!!" och jag ba "NÄMENNNN, din bil???! Voi älskling! Oj oj oj!", hahahaha.
En pose jag trodde skulle se cool ut på bild. Inser nu att det ser ut som att jag gör nr 2 mitt i backen.
Nåjo, söndagens planer var som sagt att ta sig till skidbacken. Så, när vi checkat ut från Clarion och Niko fått utbrista sitt "haha, april april!" angående bilbucklan, så styrde vi kosan mot Peuramaa. Konstaterade, som alltid i skidbacken, att det är få ställen där jag känner mig lika bekväm som på brädan. Ända sedan den där dagen då jag för typ tjugo år sedan uttalade orden "Isi, mä en enää halua mennä näillä tylsillä suksilla" så har det varit jag och brädan, brädan och jag, och så kommer det hoppeligen vara ännu när jag är gammal mommo. Älskar snowboarding. Men, oavsett om man vill erkänna det eller inte, så älskar man ju nog ändå mest stunden då man efteråt får dra av skorna. Speciellt om man har en kakao och en bulle i närheten. Hehe.
Så har vi kommit fram till påsklovets sista dag, och påsklovets sista programpunkt, nämligen bloggbrunch hos Corinne med Corinne (duh) och Jennifer! Och alltså, huhhu vad Corinne skämde bort oss. Önskar SÅ att jag också skulle vara en sån som vill/orkar/kan ordna sånt här, men har det liksom inte i mig - finns nog inte en enda cell i Daniela Skoglund som är gjord för att baka kalljästa bröd, dadelkokosbollar och bananvaniljsirapspannkakor, det är bara så. Däremot är ju allt det sånt jag mer än gärna äter, sååååå lucky me som råkar ha vänner som vill fixa sånt =) Kan inte säga annat än kymmenen pistettä ja papukaijamerkki ja iso hatunnosto åt Corinne för dagens brunch, var minst sagt mätt och belåten när jag sedan satte mig i tåget.
Det var mitt påsklov det, och som ni säkert redan förtstod, så har det varit väldigt fint, kiva och avslappnande. Lyckade-påsklov-traditionen ser med andra ord ut att fortsätta åtminstone än så länge, jeij! Men, vet ni, nu måste jag nog sluta skriva och logga in på Survey Monkey och läsa svaren på enkäten istället (iiih, så nervöst!!!), så hoppas ni alla också haft ett lyckat påsklov, så hörs vi imorgon sen som vanligt! Hejsvejs!
Ojoj, inget dåligt påsklov :)
Svar:
Daniela Skoglund
http://www.buslabbet.se